Det blir hemligt hos Försäkringskassan vilka personer som får elstöd. Regeringen föreslår en ny sekretessbestämmelse – som en yttrandefrihetsexpert inte anser vara motiverad.
I februari kan cirka 4,4 miljoner hushåll räkna med att få dela på omkring 17 miljarder kronor i elprisstöd. Det ges till elområde 4 och 3, det vill säga södra och mellersta Sverige.
På regeringens uppdrag ska Försäkringskassan, i samarbete med Svenska kraftnät, betala ut högkostnadsskyddet som i första hand kommer villaägare till gagn.
Nu vill regeringen täppa till möjligheten att begära ut uppgifter från Försäkringskassan om enskilda personers elförbrukning och ersättning genom att införa en ny paragraf i offentlighets- och sekretesslagen (OSL).
Stänger lucka
– Hushållens elförbrukning i de privata elnätsföretagen är inte offentlig i dag och för majoriteten av enskilda är elförbrukningen en angelägenhet mellan elanvändaren och elnätsföretaget. Sekretessen som gäller i Försäkringskassans verksamhet i dag bedöms inte täcka utbetalning av elstöd, säger Mia Widell, presschef hos energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), till TT.
– Därför remitterar regeringen ett förslag om sekretess för uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden vid handläggningen av elstödet hos Försäkringskassan.
I en promemoria motiverar regeringen sekretessåtgärden bland annat så här: ”Det kan exempelvis tänkas att uppgifterna skulle kunna användas i försäljningskampanjer eller för att i olika sammanhang peka ut enskildas elförbrukning på ett för den enskilde ofördelaktigt sätt.”
Svårare granska
Resonemanget imponerar inte på yttrandefrihetsexperten Nils Funcke:
– Vad kan den enskilde lida för skada eller men om det blir offentligt hur mycket el man har förbrukat och vad man får i ersättning? Det är ju inget integritetskränkande i sig.
– Det är annan sak om något som är kopplat till individens fysiska eller psykiska välmåga. Sådana uppgifter har jag inga bekymmer med att man sekretessbelägger, säger han till TT.
Han pekar även på att en välmotiverad journalistisk bevakning riskerar att bli lidande av sekretesskärpningen.
– Det kan ju finnas ett intresse att visa hur det här elstödet har fördelats över landet och mellan olika kategorier av boende etcetera. Här råder ett starkt allmänintresse och det handlar också om stora belopp vilket talar för att det borde vara ett långtgående insynsintresse, säger Nils Funcke.
Stark sekretess
Regeringen föreslår ett så kallat omvänt skaderekvisit för elstödssekretessen. Det innebär att den som begär ut uppgifter hos Försäkringskassan måste visa att det inte kan vara till skada för den enskilde att uppgifter lämnas ut.
– Det innebär att det i realiteten aldrig går att få ut uppgifterna, konstaterar Nils Funcke.
Av promemorian framgår att beslut om elstöd till företag inte ska omfattas av sekretess. Där anses det ”viktigt att allmänheten och massmedierna ges möjlighet till insyn i hur högkostnadsskyddet tillämpas”. När elstödet ska betalas ut till runt 600 000 företag i elområde 4 och 3 är ännu inte bestämt.
Fakta: Runt 17 miljarder i elprisstöd till hushållen
Det elstöd som regeringen hoppas ska kunna betalas ut till hushåll i södra Sverige i februari beräknas gå på cirka 17 miljarder kronor, enligt Energimarknadsinspektionen (EI).
Beräkningen bygger på förbrukningsstatistik från Statistiska centralbyrån, som visar att i runda slängar 30 procent av den totala stödpotten på 55,6 miljarder kronor skulle gå till hushållen.
Men exakt hur stort stöd som kommer att betalas ut till företag är just nu oklart, sedan EI satt ett tak för storförbrukare och krävt en ansökningsprocedur där företagen måste visa att de fått förhöjda elkostnader.
Enligt EI innebär taket att 21–23 miljarder kronor kan betalas ut utan ansökningar från mottagarna, medan 16–18 miljarder kräver motivering i ett ansökningsförfarande.
Källor: Energimarknadsinspektionen, Svenska kraftnät, SCB.
