Inget annan arrangemang lockar lika mycket folk som pridefestivalen i Stockholm och årets festival, som är den första efter coronauppehållet, är inget undantag.

Ännu har inga uppskattningar från polisen kommit om hur många som deltar men både gator, trottoarer, torg och broar är fulla med åskådare längs vägen.

– Det är folkfesten, och det viktiga budskapet, svarar Elisabeth från Stockholm som tillhör publiken när Syre frågar om varför Pride är så populärt.

– Alla vill vara stolta för den dom älskar. Det känns som det är enda dagen på året man kan vara det utan judgement, svarar  Andreas och Jarenya från Stockholm på samma fråga.

Fest och budskap i lyckad kombination

Att just blandningen av fest och budskap är en förklaring till framgången håller historikern Håkan Blomqvist vid Södertörns högskola med om.

– När jag själv som ung deltog i Homosexuella frigörelseveckans demonstrationer i slutet av 1970- och 1980-talet var kampen för homosexuellas rättigheter ännu en minoritetskamp, säger Håkan Blomqvist.

Men efter flera decenniers mer traditionella manifestation hände det något på 1990–talet.

– Från det sena 1970-talets vänsterpräglade politiska demonstrationer utvecklades Pride på slutet av 1990-talet till dagens festivalform med paradens översvallande kreativitet och brokighet, alla aktiviteterna i Pride house och mängder av aktiviteter.

Nytt budskap

Det var inte bara formen som förändrades utan även budskapen och målgruppen.

– Istället för en enda målinriktad politisk manifestation utvecklades Pride till en mångfaldsfestival och inkluderande samlingsplats för mängder av olika kulturella uttryck.

Kritik framförs ibland om att paraden blivit för jippoinriktad och kommersialiserats. Även om det politiska har tonats ner något med åren har den mer moderna formen givit framgångar i frågorna som drivs menar Håkan Blomqvist.

– En och annan aktivist tycker att det hela kommersialiserats. Men samtidigt har frågan om sexuell jämställdhet och frihet etablerat en plattform som flyttat frågorna rakt in i samhället.

Kommer från USA

Den svenska priderörelsen har rötter i den amerikanska gaykampen på 1960–talet och växte tillsammans med många andra rörelser i styrka. 
 
– Det hängde samman med den stora radikaliseringsvåg som från 1960-talet sköljde över världen och innehöll alltifrån socialism, antiimperialism och medborgarättskamp till kulturuppror mot gamla hierarkier och trångsynta konventioner om hur människan borde leva. Det handlade om både genusrelationer, familjeideal och sexuella normer.

Även när de andra delarna av radikaliseringen tappade kraft eller dog ut så klarade sig rörelsen för homosexuellas rättigheter bra.

För både socialister och liberaler

En förklaring är att Pride tilltalar brett politiskt och omfamnar både socialister och liberaler.

På dagens Pride frågade Syre deltagare och publik om Pride har en partifärg och den allmänna uppfattningen var att det inte finns något sådant.

– Alla färger utom en… Jag tror du förstår vilka jag menar då. Till och med Kristdemokraterna går i tåget, det är bara Sverigedemokraterna som bojkottar och de har heller inga politiska förslag för våra rättigheter, säger demonstrationsdeltagaren Andreas från Stockholm.

Historikern Håkan Blomqvist håller med om detta:

– Pride idag samlar ju större delen av det samhälleliga etablissemanget och nästan hela det politiska fältet, från vänstern till pridekampens klassiskt värsta motståndare i KD, som ju bildades 1964 just för att motverka kulturradikalismen, säger Håkan Blomqvist.

Pride kan försvinna

Andra stora folkrörelser så som väckelserörelser och nykterhetsrörelser, antiimperialistism och fredsrörelser har försvagats och nästan dött ut.

– Det handlade i alla dessa fall om väldiga sociala motståndskulturer som efter hand integrerades i samhällsfunktioner eller ebbade ut då de nått sina mål, åldrades eller frågorna förlorat sin betydelse.

– I den meningen är nog Priderörelsen ännu inte unik, utan följer de sociala rörelsernas logik och blir till samhälle om den segrar och integreras eller tvingas till förnyad mobilisering om den utmanas av växande motkrafter, säger Håkan Blomqvist.

HBTQ rättigheter i årtal

1979 Homosexualitet avklassas som sjukdom  
1984 Homosexutredningen la fram sina förslag om att avlägsna diskriminering i svensk lagstiftning, varefter homosexuellas rättigheter bit för bit förstärkts
1995 Partnerskapslagen 
2003 Rätten att adoptera
2009 Lagen om samkönade äktenskap