Regeringen lägger fram ett vindkraftspaket som ska snabba på omställningen från fossil till förnybar energi. Kommuner ska fortsatt ha rätt att säga ja eller nej till projekt – men de som ger grönt ljus ska märka av fördelarna.
Vindkraft har blivit en omtvistad fråga. Motståndet ökar samtidigt som det lyfts fram som en avgörande del i omställningen från fossil till förnybar energi. Nu presenterar miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) fyra åtgärder som ska snabba på utbyggnaden av vindkraft i Sverige.
– Vi gör det för att möta det ökade elbehovet som också kommer av vår gröna industriella revolution, säger Strandhäll på en pressträff.
– Det är viktigt att stärka Sverige genom att snabbare bryta beroendet av fossila bränslen, bygga ut vår energiproduktion och ställa om vår industri. Svenska folket ska inte vara beroende av länder som Ryssland för att köra bil och värma sina hem.
Ökat motstånd
Behovet av mer vindkraft på land och till havs är stort. Enligt Energimyndigheten har omkring hälften av de projekt som planerats sedan 2014 satts i gång men de senaste åren har motståndet ökat. Många planerade vindkraftprojekt stoppas av kommuner efter lokala protester och även Försvarsmakten säger nej ibland.
För att öka förutsägbarheten kommer regeringen att lägga fram en proposition till riksdagen om att kommuner som vill stoppa projekt måste säga nej i ett tidigare skede än i dag.
Det kommunala vetot kommer dock fortsatt att finnas kvar men en utredning ska titta närmare på möjligheter till stärkta incitament till kommuner och lokalsamhällen som bidrar till utbyggd vindkraft. Utredningen ska redovisa senast 31 mars 2023.
– För lokalsamhällen handlar det främst om att de som upplever att ett nytt vindkraftverk påtagligt påverkar livsmiljön samtidigt måste få uppleva att de ser positiva effekter i sin omgivning i samband med etableringen, säger Strandhäll.
– Det kan handla om en idrottsplats, en utbyggd samlingslokal eller andra åtgärder som gör livet lättare och bättre på platser där vindkraftsetableringen sker.
Snabbare handläggning
Regeringens handläggning av havsbaserad vindkraft ska också snabbas på och Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att utreda konkurrerande vindkraftsparker till havs, det vill säga ett system för hur aktörer tilldelas ensamrätt att etablera havsbaserad vindkraft i specifika områden.
– Nu tar vi viktiga steg mot en snabbare och enklare process för vindkraften för att möta det ökade elbehovet. Dessutom ökar vi takten för vindkraft som byggs långt ute till havs, som generellt varken hörs eller syns från land, säger Annika Strandhäll.
Fakta: Regeringens vindkraftspaket
1: Proposition om tidigare kommunalt ställningstagande till vindkraft. Med förslag som tidigarelägger och gör kommunernas vetorätt mer förutsägbar.
2: Kommittédirektiv för en utredning om stärkta incitament till kommuner och lokalsamhällen för utbyggd vindkraft. Utredningen ska redovisa senast 31 mars 2023. Regeringen utser Ulrika Liljeberg, kommunstyrelsens ordförande (C) i Leksands kommun, till särskild utredare.
3: Kommittédirektiv för en utredning som effektiviserar regeringens roll som prövningsmyndighet för förvaltningsärenden enligt miljöbalken, bland annat ärenden om havsbaserad vindkraft. Utredningen ska redovisa senast 30 juni 2023. Eva Östman Johansson, kammarrättsråd och vice ordförande på avdelning på Kammarrätten i Stockholm, blir särskild utredare.
4: Regeringsuppdrag till Havs- och vattenmyndigheten att utreda konkurrerande vindkraftparker till havs. Myndigheten ska utreda ett system för hur aktörer tilldelas ensamrätt att etablera havsbaserad vindkraft i specifika områden. Myndigheten ska redovisa uppdraget senast 30 november 2022.
TT
