Ont i knän, höfter, ryggar och ben. Det är inget ovanligt för de som i sitt arbete går mycket. Inför Kommunals kongress i somras hade 45 motioner om gratis arbetsskor kommit in. Magdalena Andersson lovade då att Arbetsmiljöverket skulle utreda frågan. ”Det här är nästa steg mot arbetsskor”, sade hon då enligt tidningen Kommunalarbetaren.

Men nu har Arbetsmiljöverket lagt fram sin utredning. Och även om de kommer fram till att många i kvinnodominerade yrken står och går mycket så kan myndigheten inte ”utläsa säkra orsakssamband” från sin egen statistik och med säkerhet säga att just ståendet och gåendet ökar risken för dessa krämpor. Det kan vara en delförklaring, enligt myndigheten, men även andra faktorer såsom manuell hantering skulle kunna förklara delar av de besvär som syns i myndighetens statistik. 

Arbetsmiljöverket skriver också att någon fördjupad analys av huruvida arbetsskor kan förebygga arbetsskador inte behövs, trots att de fått uppdrag av regeringen att göra just det. Istället skriver de att ”särskilt utformade arbetsskor bedöms generellt inte kunna eliminera risken”.

Besviken men inte förvånad

Vårdbiträdet Ida Nilsson är en av de som kämpat för gratis arbetsskor och uttrycker sin besvikelse till Kommunalarbetaren:

– Nu har vi lyft frågan nationellt och blir ändå nedslagna. Nä, man är besviken. Men jag är inte förvånad.

Hon fortsätter med att konstatera att det nu får bli en kamp att avtala om arbetsskor på varje arbetsplats istället.

Idag regleras endast utrustning som klassas som skyddsutrustning i svensk lag. Arbetskläder, där de flesta skor räknas in, klassas inte som skyddsutrustning och regleras därför inte. Däremot finns olika skrivningar om arbetskläder som förhandlats fram i kollektivavtal eller lokala överenskommelser.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande om orsakssambanden mellan risker och krämpor.