– Finland och Sverige har beslutat att stärka vår integrering med Nato, säger Marin.

Statsministrarna Andersson och Marin möttes ute på Villa Bjälbo i Helsingfors, statsministerns tjänstebostad, för ett möte som varade i cirka en och en halv timme.

– Vi fördömer kraftigt Rysslands militära aggression mot Ukraina. Rysslands agerande är också en attack på hela den europeiska säkerhetsordningen, säger Sanna Marin efter mötet.

Redan nära

Varken Sverige eller Finland är med i Nato men har den senaste tiden ingått i djupa diskussioner som försvarsalliansen har kring kriget i Ukraina. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har meddelat att de två länderna nu deltar i alla Nato-konsultationer om krisen.

Enligt den finländska tidningen Iltalehti har Finland och Sverige inlett en process för att knyta banden till Nato ännu tätare och få status som så kallad viktig allierad utanför Nato.

Sanna Marin bekräftar att ytterligare steg tagits av de nordiska länderna.

– Finland och Sverige har beslutat att stärka vår integrering med Nato. Det betyder att vi har bättre tillgång till koordinering, samarbete och lägesbilder av säkerhetssituationen.

Stödet ökar för Nato

Under mötet i Helsingfors diskuterade statsministrarna det faktum att stödet för att gå med i Nato har ökat kraftigt på sistone i båda länderna. Vissa opinionsundersökningar pekar på ett stöd på runt 50 procent.

– Ja, det har vi diskuterat och jag tycker att det är fullt förståeligt att våra medborgares inställning förändras på grund av Ryssland attack mot Ukraina, säger Sanna Marin.

Hon säger att frågan ska diskuteras i den finska riksdagen, inom regeringen och med alla partier. Andersson är dock inte lika tydlig men förstår också att Natofrågan är het.

– Det är förståeligt under den rådande situationen, det är fler som tänker på säkerhetsfrågor. Den senaste veckan har säkerhetsläget förändrats dramatiskt.

Hon vill inte svara på om det skulle krävas en folkomröstning i Sverige för att gå med i Nato.

– Det är en hypotetisk fråga, men alla frågor bestäms inte bäst genom en folkomröstning.

Stöd vid attack

President Sauli Niinistö sade på fredagen att Finland skulle få stort stöd från EU om Finland attackerades, samtidigt som Storbritanniens försvarsminister uttryckte att landet skulle stödja Sverige om Sverige behövde hjälp.

Ukraina – som inte är med i Nato eller EU – får nu stora mängder försvarsmateriel av västländerna i kampen mot Ryssland, men ingen hjälp i form av utländska soldater.

Frågan är då om Sverige och Finland skulle få hjälp av utländsk militär vid ett väpnat angrepp mot länderna.

– Jag tror att vi skulle se hjälp i olika former, materiellt, finansiellt. Men den svåra frågan är om någon skulle ge militär hjälp och skicka soldater till våra länder om situationen skulle inträffa i något av våra länder eller i båda, säger Sanna Marin.

Hon tillägger att det än så länge är en spekulativ fråga och att det inte finns något militärt hot mot Finland.

Magdalena Andersson:

– Skillnaden är också att vi är medlemmar i EU och det finns ett solidaritetsuttryck mellan länder i EU, och utöver det var Storbritanniens försvarsminister tydlig i går med hur villigt man skulle stötta Sverige och Finland. Men med det sagt ser vi inte ett omedelbart militärt hot mot Sverige, och jag vad jag förstår inte mot Finland heller.