Ersättningen för karensavdraget användes brett under pandemin. Nästan hälften av Sveriges sysselsatta befolkning utnyttjade möjligheten, visar en rapport från Försäkringskassan. Samtidigt var det många som hade rätt till ersättning men som inte sökte.
Under delar av pandemin var det möjligt att ansöka om ersättning för karensavdraget, det avdrag som arbetsgivaren gör på den anställdes sjuklön första dagen i en sjukperiod. Och ersättningen användes flitigt. Under perioden 11 mars 2020 till 30 september 2021 fick omkring 2,2 miljoner människor ersättning.
– Nästan hälften av den sysselsatta befolkningen använde ersättningen för karens, säger Martina Granholm, analytiker på Försäkringskassan.
Totalt betalades det ut 8,6 miljoner karensdagar till en kostnad på cirka 6,7 miljarder kronor. Majoriteten av de som fick ersättning, 94 procent, var anställda. Egenföretagare, arbetssökande, behovsanställda och föräldralediga utgjorde cirka en till två procent vardera av totalen.
Många sökte inte
Samtidigt var det många som hade rätt till ersättningen som inte ansökte om den. Av de 917 000 fall där en anställd hade sjukpenning under perioden hade 55 procent ersättning för karens för den första sjukdagen.
Nästan varannan person, 45 procent, ansökte alltså inte om ersättningen trots att de hade rätt till den.
– En förklaring kan vara att man inte visste om att ersättningen fanns, eller att man valde att inte ansöka för att man inte ansåg att man hade ett ekonomiskt behov av ersättningen, säger Martina Granholm.
TT: Tror du att Försäkringskassan informerade för dåligt om att möjligheten fanns?
– Det kan jag inte svara på, den nådde ändå ett väldigt stort antal personer. Men i den här rapporten har vi inte analyserat kommunikationen.
Förskolelärare sökte ofta
De yrken som hade högst andel personer som använde ersättningen var samtliga yrken som innebär nära kontakt med andra människor. Förskolelärare toppar listan, där 74 procent använde ersättningen. Även till exempel arbetsterapeuter, tandhygienister och undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende använde sig i hög utsträckning av ersättningen.
– Det är yrkesgrupper där det var väldigt viktigt att undvika sjuknärvaro på arbetsplatsen. De har i mycket högre utsträckning behövt avstå från arbete vid milda symptom i jämförelse med personer som kunnat jobba på distans. Samtidigt var de utsatta för smittorisker i sin yrkesutövning eftersom de träffar så mycket människor, säger Martina Granholm.
Användningen av ersättningen sammanfaller till viss del med de covidrelaterade sjukskrivningarna, vilket enligt Försäkringskassan innebär att ersättningen kan ha bidragit till att hålla nere smittspridningen.
– Den har underlättat för personer att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer och ökat incitamentet att stanna hemma från arbetet vid sjukdom, säger Martina Granholm.
Fakta: Ersättning för karensavdrag
Besluten om att införa ersättning för karensavdraget gällde från 11 mars 2020 till 30 september 2021, samt från 8 december 2021 till 31 mars 2022. Anställda och egenföretagare fick ett schablonbelopp utbetalat som motsvarar maxbeloppet för en dags hel sjukpenning.
Anställda kunde ansöka om ersättning för det karensavdrag som arbetsgivaren gör på lönen. Egenföretagare hade rätt till 14 dagars ersättning för karens oberoende av hur många karensdagar de vanligtvis har. Även arbetssökande, behovsanställda och föräldralediga kunde ta del av ersättningen i form av slopat karensavdrag när de var sjuka.
Bland anställda som fick ersättning för karens använde 33 procent ersättningen en gång och 67 procent mer än en gång.
Allra flest mottagare av ersättning för karens var det precis vid pandemins start, i mars 2020, då drygt 530 000 personer fick ersättningen.
Källa: Försäkringskassan
