Sverige och Finland är nu formellt ”inbjudna medlemmar” i Nato, sedan medlemsländernas ambassadörer undertecknat anslutningsprotokollet. Nu öppnas för ratificering i de 30 medlemsländerna.
(Uppdaterad) Redan strax efter klockan 10 i dag kunde Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ställa upp sig för fotografering med utrikesminister Ann Linde (S) och hennes finländske kollega Pekka Haavisto och de 30 Natoländernas ambassadörer.
Då hade alla undertecknat de svenska och finländska anslutningsprotokollen, vilket nu ger de två länderna status som ”blivande medlemmar” – invitees, på Natoengelska.
– Det här är verkligen ett historiskt tillfälle för Finland, Sverige och Nato. Och för vår delade säkerhet, förklarade Stoltenberg vid mötesstarten.
”Oerhört tacksamma”
Även Sverige och Finland fick säga några korta ord vid inledningen.
– Tillsammans blir vi starkare, konstaterade Haavisto bland annat.
– Vi är oerhört tacksamma för allt det starka stöd som vår ansökan fått från medlemmarna, sade Linde.
Därmed banas nu väg för den ratificeringsprocess då samtliga Natoländer ska godkänna anslutningen även på hemmaplan, i de olika parlamenten. Först när det är gjort, och anslutningsprotokollet arkiverats på rätt ställe i Washington, blir Sverige och Finland fullständiga medlemmar i militäralliansen.
Flera länder, inte minst i Norden och Baltikum, väntas närmast tävla om att bli först att ratificera de nya medlemskapen.
Vad gör Turkiet?
Samtidigt återstår frågan om hur Turkiet kommer att göra – trots den uppgörelse som nåddes vid Natotoppmötet i Madrid i förra veckan, då Turkiet lyfte sitt veto mot att inleda medlemskapsprocessen. Turkiet har dock tydligt uttalat att man vill se konkreta följder av de ordalydelser om kamp mot terrorism, vapenexport och utlämningar som länderna enades om i Madrid.
– De måste följa det här dokumentet. Gör de inte det kommer vi inte att ta in dem i Nato, säger Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu i en intervju med turkiska tv-kanalen NTV, enligt engelskspråkiga regeringsorganet Daily Sabah.
Även Turkiets parlament måste godkänna Sveriges och Finlands medlemskap. Frågan är dock när snarare än om, enligt Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.
– Det är inte rimligt att tro att Turkiet ska skjuta på det här parlamentsbeslutet i oändlighet. Men här har vi bekymret med tidslinjen, att Turkiet håller val nästa år, och möjligen kan ha ett intresse av att dra ut på saken, säger han.
Hindret detsamma
Undertecknandet av protokollet är ett nödvändigt men förhållandevis litet steg, enligt Westberg.
– Hindret på vägen mot Nato är ju detsamma även efter att det har skrivits på, alltså att medlemskapet måste godkännas av det turkiska parlamentet. Det hindret får ju inte förändrad karaktär av att vi har skrivit på anslutningsprotokollet, säger han.
Möjligen har Rysslands tröskel för att genomföra ett militärt angrepp mot Sverige eller Finland ändå höjts något, tror han.
– Det kan man väl kanske säga, marginellt. Kostnaden för ett angrepp ökar ytterligare.
Fakta: De leder Nato
Natos högkvarter ligger i Bryssel i Belgien, där generalsekreterare Jens Stoltenberg huserar och håller i möten för det högsta politiska organet, Nordatlantiska rådet (NAC), som möts omväxlande på ambassadörs- och ministernivå.
Den mer tekniskt militära planeringen sker i militärkommittén, som samlar medlemsländernas försvarschefer, eller deras underlydande, under ledning av en ordförande, just nu flottamiralen Rob Bauer från Nederländerna.
Därutöver finns två militära överbefälhavare. Den ena är högste befälhavare i Europa (kallas Saceur på engelska – Supreme Allied Commander Europe) och har sitt högkvarter i Mons i Belgien. Saceur har alltid varit en amerikan – från och med måndagen är det armégeneralen Chris Cavoli. I Norfolk i USA finns i sin tur högkvarteret för den mer framåt- och utbildningsinriktade befälhavaren (Sac T på engelska – Supreme Allied Commander Transformation). På den posten sitter för tillfället flygvapengeneralen Philippe Lavigne från Frankrike.
Källa: Nato
