Efter avslag i Norges högsta domstol vände sig miljöorganisationer och aktivister till Europadomstolen, och bad instansen bedöma om oljeborrningarna i Barents hav strider mot de mänskliga rättigheterna. Domstolen kräver nu att Norge tar ställning till klagomålet senast den 13 april, i ett fall som kan bli vägledande.
För ett år sedan slog högsta domstolen i Norge fast att ny oljeborrning i arktiska vatten inte är olaglig enligt den norska grundlagen. De sex klimataktivister som tillsammans med organisationen Natur och ungdom och Greenpeace drivit målet bestämde sig då för att ta saken vidare till Europadomstolen för mänskliga rättigheter, och i juli lämnade de in ett klagomål över domen.
De klagande menar att tilltaget att borra efter olja mitt i en klimatkris bryter mot paragraf bryter mot paragraf 2, rätten till liv och paragraf 8, rätten till privatliv enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter. I måndags kom beskedet att Europadomstolen ser målet som principiellt viktigt och att man därför vill att den norska regeringen uttalar sig i frågan. Tidsfristen som ges är till den 13 april, uppger norska Greenpeace.
– Det är en mycket viktig utveckling i målet att människorättsdomstolen nu ska få svar från den norska regeringen. Att ta fallet till europeisk nivå är absolut nödvändigt efter den halvhjärtade behandlingen av frågor om mänskliga rättigheter av högsta domstolen. En dom från Europadomstolen blir viktig inte bara för Norge, utan också för tillämpningen av mänskliga rättigheter i klimatmål på andra håll i Europa, säger Cathrine Hambro, miljöorganisationernas jurist från Wahl-Larsen Advokatfirma, i ett uttalande.
I ett dokument som Bloomberg tagit del av beskriver Europadomstolen målet som ett potentiellt ”påverkansfall” vars utgång kan få bäring långt bortom Norges gränser. Enligt tidningen håller Norges regering fast vid att inga mänskliga rättigheter har överträtts.
Läs mer:
