Regeringen ökar övervakningen och kontrollen för att bekämpa den organiserade brottsligheten, genom att lägga till ytterligare fyra statliga myndigheter som ska samköra sekretessbelagda uppgifter.
Regeringen har beslutat att ge ytterligare fyra myndigheter sekretessbrytande regler, det vill säga en skyldighet att samköra och utbyta sekretessbelagda uppgifter med varandra, enligt ett pressmeddelande.
Från 1 maj omfattas av myndigheterna av uppgiftsskyldigheten, och därmed ökar antalet myndigheter som samkör sekretessbelagda uppgifter från 12 till 16.
Sekretessbrytande regler: För att en myndighet eller en självständig verksamhetsgren inom en myndighet ska kunna lämna sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet eller självständig verksamhetsgren krävs att det finns en bestämmelse som tillåter detta. Detsamma gäller om en myndighet eller självständig verksamhetsgren vill kunna lämna sekretessbelagda uppgifter till en enskild. Källa: Skatteverkets hemsida
De nya myndigheterna som ska delta i övervakningen och kontrollen är Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden (CSN), och Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
– Myndigheterna behöver rätt förutsättningar i kampen mot den organiserade brottsligheten. Utökade möjligheter att utbyta uppgifter leder till att den samverkan som redan sker i dag förbättras, kommenterar justitie- och inrikesminister Morgan Johansson i pressmeddelandet.
Den gemensamma satsningen mot organiserad brottslighet har pågått sedan 2008.
Myndigheterna kan inom ramen för samverkan utbyta sekretessbelagda uppgifter med varandra och med vissa andra utpekade myndigheter. Detta med stöd av en uppgiftsskyldighet som regleras i lag, skriver regeringen.
”Skatteverket bedömer att enbart svarta arbetsinkomster årligen uppgår till 91 miljarder kronor. ” – ur rapporten Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet 2021, sidan 11.
De fyra myndigheterna ingår sedan tidigare i ett nätverk av myndigheter kring satsningen mot organiserad brottslighet.
Brå definierar organiserad brottslighet på följande sätt:
• Det rör sig om en nätverksbaserad, vinstinriktad brottslig verksamhet i projektform som har vilja och förmåga att skydda och underlätta brottsligheten genom otillåten påverkan (trakasserier, hot, våld och korruption).
• Inom ”projekten”, som avlöser varandra, finns en arbetsdelning och flexibilitet som innebär att medarbetare går in och ut ur projekten.
• Verksamheten bedrivs i regel diskret, men kan ibland ta sig uttryck i synliga gäng, med ett utmanande beteende, symboler och maktanspråk.
Källa: Brå
Fakta: Myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet
• Sedan 2009 samverkar tolv svenska myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en satsning mot den organiserade brottsligheten. Satsningen sker på uppdrag av regeringen.
• Tolv myndigheter ingår i satsningen: Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Ytterligare nio myndigheter ingår som nätverksmyndigheter.
Källa: Polisen
