När malmöiten och journalisten Inas Hamdan var liten kände hon en förväntan att ta på sig slöjan. Men påtryckningarna kom inte från hennes egen familj, utan från klasskamrater och omgivningen. Flera andra flickor i hennes årskurs hade redan valt att börja bära slöja och hon kände att det märktes en skillnad även om den var subtil. Flickorna utan slöja trakasserades mer och utsattes för “slutshaming”.

Det är vanligt när man börjar med slöja att få gratulationer eftersom det anses som väldigt positivt att man tar steget och signalerar att man är redo för vuxenlivet och inte vill bli behandlad som ett barn längre, berättar Inas Hamdan.

– Jag fick presenter från släktingar, men min mamma var orolig. Hon tyckte att jag var för ung eftersom jag bara var 13 år, trots att jag själv var helt övertygad om att det här var vad jag vill göra, säger hon.

Nyfiken på religionen

Tiden innan slöjan hade präglats av en positiv nyfikenhet på religionen och hon hade tillbringat många timmar med att titta på olika youtube-kanaler som diskuterade islam. En liknelse som ofta kom upp när slöjan diskuterades var den om en karamell.

– De jämförde två karameller, en som är täckt med omslagspapper och en utan. Vilken kommer att bli uppäten av myror, frågade de. Jag tycker idag att den här typen av resonemang är jätteskadliga för att de objektifierar kvinnan, säger Inas Hamdan.

Förorten där hon växte upp, Holma-Kroksbäck i Malmö, har pekats ut som ett utsatt område av polisen. I skolan var det i princip enbart lärarna som hade svensk bakgrund, den stora majoriteten var invandrare och muslimer.

– I länder som Syrien och Libanon är det normala att små barn inte bär slöja, men det verkar som att många familjer blir mer religiösa när de kommer till Sverige. Man isoleras från den egna kulturen och försöker finna en identitet i slöjan genom en mer bokstavstrogen tolkning av religionen, säger Inas Hamdan.

Huvudduksförbud

Men det är inte i Malmös förorter som ett slöjförbud har blivit del av en kommunal “integrationsplan”. Strax utanför staden ligger Staffanstorps kommun, vars moderata ledning i samarbete med Sverigedemokraterna sedan 2019 försöker genomdriva ett förbud mot huvudduk i förskola och grundskola bland elever och personal. Även Skurup har försökt att införa liknande förbud, trots att det är relativt få personer som faktiskt bär huvudduk i kommunerna.

Beslutet fick stark kritik från oppositionen och flera andra instanser, bland annat Diskrimineringsombudsmannen, som menade att ett slöjförbud är diskriminerande.

”Även om policyn enligt sin lydelse träffar alla klädesplagg som döljer elever och personal i kommunens förskolor och grundskolor är syftet just att förbjuda religiöst präglade klädesplagg”, skrev DO i ett pressmeddelande.

Trots att lagstödet för ett förbud mot huvudduk är oklart menar kommunalrådet Christian Sonesson (M) att Staffanstorp som huvudman har rätt att reglera kommunala verksamheter som skolor. Det ska vara upp till lärarna att se till att integrationsplanens formuleringar om att huvudduk inte accepteras implementeras.

– De får be barnet att ta av sig slöjan eller kontakta föräldrarna, sade Christian Sonesson till SVT, vid införandet.

Nej i förvaltningsrätten

Året därpå, i november 2020 slog förvaltningsrätten fast att Staffanstorp och Skurup inte får införa slöjförbud. Förbudet strider mot den grundlagsstadgade religionsfriheten. De skånska kommunerna överklagade då förvaltningsrättens beslut.

Slöjförbud är inget nytt vare sig i Europa eller i Asien. Frankrike och Belgien har infört förbud mot slöjor som täcker hela ansiktet på offentliga platser, något som möttes av stora protester. Men 2017 konstaterade den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter att förbudet i Belgien inte är diskriminerande eller att det kränker religionsfriheten, åsiktsfriheten eller rätten till privatliv.

Samma år slog EU-domstolen fast att arbetsgivare har rätt att kräva att anställda inte bär slöja på jobbet, detta om arbetsplatsen inte tillåter anställda att bära religiösa symboler. Samtidigt har länder som Turkiet och Uzbekistan gått åt andra hållet och tagit bort slöjförbud.

I januari i år beviljade högsta förvaltningsrätten att den kommer att pröva ärendet som förbudet mot huvudduk i Staffanstorp och Skurup. Beslut väntas först om ett år och kan inte överklagas eller omprövas, rapporterar SVT.

Frågar inte kvinnorna

Diskussion i Sverige kring generella slöjförbud för barn i grundskolan har handlat om det skulle innebära en inskränkning i religionsfriheten och yttrandefriheten, eller om slöjan i sig utgör en inskränkning och sexualisering av barn.

För Inas Hamdan är frågan komplex och har inga enkla svar. Det som dock sticker ut är hur man överlag ignorerar den upplevda verkligheten för beslöjade kvinnor, berättar hon.

– Den ena sidan i debatten blundar helt för hederskulturen och de patriarkala normer som ligger bakom slöjan, vilket sviker de unga tjejer som försöker ta del av de friheter som Sverige menar är en rättighet. Den andra sidan vill förbjuda, begränsa och kontrollera vad enskilda individer ska bära för kläder.

– Som om dessa utsatta tjejer behöver mer av hårdhänta inskränkningar av vad de får ha på kroppen, säger Inas Hamdan.

Efter några år med slöja började hon omvärdera sin övertygelse. Hon gick från att känna sig kränkt när någon ifrågasatte hennes val, till att börja känna att slöjan begränsade henne. Ju mer hon läste om hur människor utanför islam levde, desto mer kände hon att hon ville sluta använda den. När hon skulle börja på gymnasiet valde hon en skola i innerstaden och passade på att ta av sig slöjan. På så sätt slapp hon att behöva förklara sig för sina gamla skolkamrater. Det tog henne ett år att våga ta steget. 
 
– Samma frihetskänsla som jag hade när jag tog på mig slöjan kände jag när jag tog av mig den. Min familj accepterade mitt beslut medan andra blev besvikna. Slöjan hade slitit så hårt på mitt hår att jag på samma gång också rakade av mig det. Kanske blev det en chock för dem.
 
Hon berättar att orsakerna till att ett barn bär slöja i skolan kan vara många. Vissa känner tydligt att det är ett eget val, medan andra har ett religiöst tryck i hemmet och deras slöja kan vara ett tecken på hedersförtryck.

– Det kan vara ett sätt att tvinga in barnet i ett fack som hon själv inte har valt. De lärare jag har pratat med berättar hur den barnsliga delen av barnets personlighet försvinner eftersom slöjan signalerar ett steg in i vuxenvärlden. Det kan vara en signal om förtryck i hemmet, men behöver inte vara det.

Hon tror att ett slöjförbud knappast förändrar något för barn som lever under hedersförtryck, utan tvärtom kan motverka integration.

– Jag är övertygad om att det skulle leda till att barnen blir lika förtryckta men dessutom känner ett hot från majoritetssamhället.

Fakta: Huvudduk

Det finns flera olika plagg som används inom olika religioner för att täcka kroppen. I den muslimska världen talar man ofta om hijab, niqab, och burka.

Hijab betecknar i vardagligt tal en slöja för att täcka en kvinnas hår, axlar och hals. Ibland lämnas lite av håret synligt.

En niqab täcker hela ansiktet förutom ögonen.

Burka är ett ytterplagg som täcker hela kroppen och ansiktet. Kan också vara heltäckande så även ögonen täcks av ett fint nät.

Flera EU-länder har förbud mot att bära heltäckande slöjor som niqab och burka på offentliga platser, däribland Danmark.