Enligt tidningens diplomatkällor kan processen mellan en formell ansökan och en formell inbjudan från Nato bli så kort som två veckor. Källorna uppger att Natos generalsekreterare Jens Stoltenbergs stab i Bryssel, i samarbete med medlemsländerna i Natos råd, arbetar för att krympa tidsfönstret maximalt.

Bedömningen är att man under den tiden måste ha minst ett formellt förhandlingsmöte med ansökarländerna för att klara av formaliteter.

Önskar rask signal

En formell inbjudan måste godkännas av alla 30 Natoländers regeringar innan den kan överlämnas till Sverige och Finland. Efter den formella inbjudan är klar ska medlemskapet godkännas av parlamenten i alla Natoländer och i Sverige och Finland. Det kan ta många månader, skriver VG.

Norges statsminister Jonas Gahr Støre vill dock att ratificeringen ska ske så fort som det bara är möjligt.

– Från norsk sida är hållningen att om Sverige och Finland ansöker om medlemskap så önskar vi en rask och positiv signal från Nato. Vi önskar att allt görs för att ratifikationen i medlemsländerna kan ske så fort som möjligt, säger Jonas Gahr Støre (S) under det indisk-nordiska toppmötet i Köpenhamn.

Gahr Støre säger att de nordiska grannländerna kommer stå först i ledet för att godkänna medlemskapen, om Sverige och Finland fattar beslut om att gå med i försvarsalliansen.

– Från vår sida kan det ske med kort varsel. Vi är väldigt förberedda på det. Det kommer att vara avhängigt hur förberedelserna har gjorts från Natos sida och jag förstår att det arbetas på det, säger Jonas Gahr Støre.

Enligt statsministern kan det norska stortinget ratificera grannländernas medlemskap redan innan sommaren, men han vill inte diskutera några datum. Han tror inte att något medlemsland kommer att sätta några käppar i hjulet.

– Jag tror att alla 30 Nato-länder vet att Sverige och Finland redan är nära partners. Sverige och Finland uppfyller alla kriterier (för medlemskap), säger Jonas Gahr Støre.

Ingen särbehandling

Gahr Støre ser det inte heller som att Sverige och Finland särbehandlas.

–Jag upplever inte att det är en särbehandling eftersom kriterierna för att bli medlem i Nato uppfyller de här länderna så tydligt. Man behöver inte genomföra en lång studie för att fastslå det, säger Jonas Gahr Støre och fortsätter:

– Sedan är det en speciell säkerhetspolitisk situation där det pågår angreppskrig från Ryssland mot ett land i Europa.

Först när alla parlament gett grönt ljus blir Sveriges och Finlands medlemskap formellt och Natos säkerhetsgaranti gäller fullt ut.

– Det är med medlemskapet artikel 5 träder i kraft, säger Jonas Gahr Støre til VG.

– Men om Natos 30 medlemsländer i Natos råd hälsar dem välkomna, och de större länderna gjort det med tyngd, så är det en bra försäkring på väg till medlemskapet.

Natos stats- och regeringschefer håller toppmöte i Madrid i slutet av juni. Om den formella inbjudan då är klar, kommer den finländske presidenten Sauli Niinistö och Sveriges statsminister Magdalena Andersson att bli inbjudna till toppmötet.