Fossilerna, som hittades i Yunnanprovinsen i sydvästra Kina, tillhör en nu utdöd släkting till jättepandan – Ailurarctos – som levde för flera miljoner år sedan.

På fossilen syns spåret av pandans ”sjätte tå” som används som en tumme och vilken pandan använder för att greppa bambu och bryta bambu. Forskare har känt till pandatummen i runt 100 år men brister på fossilt bevis har lämnat frågor obesvarade om hur och när det extra fingret – som inte finns bland andra björnar – utvecklades.

Upptäckten har publicerats i det senaste numret av Scientific Reports.

Jättepandan är ett sällsynt fall av en stor köttätare som gått över till att bli vegetarian, säger Wang Xiaoming, kurator vid avdelningen för ryggradsdjurspaleontologi vid Naturhistoriska muséet i Los Angeles.

– Den falska tummen i Ailurarctos visar, för första gången, den sannolika tajmningen och stegen i utvecklingen av pandor och bambu som föda.

Den runt sex miljoner år gamla fossilen visar att pandan redan då hade ett kraftigt förstorat handledsben och ett utvecklat ”extra finger” men att det då var längre och inte böjt som på dagens jättepandor. Böjen och den köttiga trampdynan runt tummen utvecklades senare för att bära bördan av pandans betydande kroppsvikt, skriver Scientific Reports.

Pandorna bytte ut sin allsidiga proteinrika kost mot näringsfattig bambu för miljarder år sedan. Pandor äter upp till 15 timmar per dag och kan få i sig 45 kilo bambu dagligen. Deras diet är till största del vegetarisk men det händer att vilda pandor jagar smådjur.