Drygt 60 000 svenskar diagnostiseras med cancer varje år. Syftet med Världscancerdagen, som infaller i dag den 4 februari, är att öka kunskapen om sjukdomarna, visa stöd och uppmuntra till engagemang, samt att påverka politiker och beslutsfattare att göra mer.

Enligt Cancerfonden har flera aktörer larmat om att det under pandemin sannolikt har diagnostiserats färre cancerfall än normalt. Orsaken är att vissa undvikit att söka vård, antingen för att inte belasta en hårt ansträngd sjukvård eller av rädsla för covid-smitta. Ett annat skäl är att olika screeningprogram har pausats eller förändrats.

Det är framför allt för de vanligaste cancerformerna, prostatacancer och bröstcancer, som en minskning av diagnoser har setts under pandemin.
Andelen män som fått diagnosen prostatacancer minskade med 17 procent och andelen kvinnor som diagnostiserades med bröstcancer minskade med sex procent 2020 jämfört med genomsnittet för de tidigare tre åren.

Omdebatterad screening

Forskaren Henrik Grönberg, som i år utnämndes till årets cancerforskare av Cancerfonden, hoppas att regionerna ska börja med screening för prostatacancer på män över 50, på liknande sätt som kvinnor blir kallade till mammografiundersökning när de fyller 40.

Västra Götalandsregionen och Region Skåne har börjat erbjuda så kallad organiserad prostatacancertestning inom ramen för var sitt projekt, däremot har Socialstyrelsen tidigare sagt nej till ett nationellt screeningprogram. Men det kan vara på väg att ändras.

– Det kan bli aktuellt för Socialstyrelsen att göra en ny prövning av om screening bör införas för prostatacancer. Något beslut om att inleda ett sådant arbete har dock inte fattats, sa Mattias Fredricson, enhetschef och ansvarig för Socialstyrelsens rekommendationer om screening, till Läkartidningen i höstas.

SKR och regeringen har träffat en överenskommelse om arbetet för en ”jämlik, effektiv och tillgänglig” cancervård som för 2022 omfattar totalt 530 miljoner kronor.