I studien har 3 000 ungdomar i åldern 17-20 år sedan 2017 själva fått berätta vem de anser är viktig i det norska samhället och vilka de ser som förebilder. En stor förändring skedde under 2019 då Greta Thunberg fick omfattande medie-uppmärksamhet och ungdomsrörelsen Fridays for furure med sina skolstrejker spred sig som en löpeld över världen.

– Vi ser att Greta Thunberg har varit väldigt viktig för att förena de ungdomar som redan var engagerade av klimatet, säger forskaren Jan Frode Haugseth till Forskning.no. Dessutom bidrog hon till att göra fler unga klimatmedvetna under 2019.

Helhetsperspektiv

När ungdomarna fick skriva fritt om frågor de ansåg viktiga, syntes en viktig skillnad 2019. Tidigare hade svaren som tog upp klimat och miljö varit mindre detaljerade, men 2019 och därefter argumenterade ungdomarna ur ett helhetsperspektiv, där man efterlyste andra sätt att styra samhället på.

Forskarna fann också att de klimatmedvetna ungdomarna efter 2019 i högre utsträckning använde sig av ordet ”vi” när de skrev, något de menar tyder på att unga från olika håll i världen utvecklat ett slags samhörighet.

– De har upptäckt att de inte är ensamma om att bry sig om klimatet och uttrycker ett behov av andra helhetslösningar än de som vuxengenerationen kommit med hittills, säger en annan av forskarna bakom studien, Eli Smeplass.

Klimatrapporter nämns inte

Forskarna menar också att det var Greta Thunberg, snarare än exempelvis FN:s klimatrapporter, som ökade ungdomarnas klimatengagemang.

– Greta Thunberg nådde fram till de unga i mycket högre grad. Ingen av ungdomarna nämnder klimatrapporterna i sina svar, säger Eli Smeplass. De unga ser inte uppåt mot vuxengenerationen utan åt sidan, på sina jämnåriga.

Under pandemiåren 2020 och 2021 var det färre ungdomar som nämnde Greta Thunberg och klimatengagamang än 2019. Även om ungdomarna fortfarande använde sig av ”vi” i sina svar och hade djupare reflektioner kring klimatfrågorna var det färre som tyckte att klimathotet var lika allvarligt som förut.

Framtidsfrågor

– Den breda Greta Thunberg-effekten som vi såg 2019 är mindre synlig in i pandemin, säger Eli Smepass. Men ungdomarnas tydliggörande av hennes budskap är ett tecken på att klimatengagemanget fortfarande finns där.

Enligt forskarna kopplar de unga också klimatengagemanget till frågor som miljöskydd, utbildning, omställning och solidaritet.

– Vi tror att det kommer att vara viktiga frågor under de kommande åren, även inom näringslivet. Och det är fortfarande väldigt många unga som tycker att klimathotet är allvarligt, även om de inte pratar om det lika mycket, tillägger Jan Frode Haugseth.