Även de som jobbar kan ha så låga löner att de ändå räknas som fattiga. I Sverige har det länge varit ensamstående kvinnor som levt i denna typ av fattigdom, men den bilden håller på att förändras. En ny studie från Göteborgs universitet slår fast att det numera är utrikesfödda män som dominerar bland de fattiga.
Under lång tid har andelen arbetande, men fattiga, legat kring knappt två procent av befolkningen. Tidigare har det framför allt varit ensamstående kvinnor i åldern 30-39 år som varit fattigast, trots att de arbetat. Men nu är det i stället utrikes födda män i åldern 30-49 år som dominerar i den här gruppen.
Gränsen för att räknas som fattig är att hushållet har en sammanlagd inkomst som ligger under 60 procent av medianinkomsten i Sverige. Hushåll som har en relativ disponibel inkomst på under 13 300 kronor i månaden räknas som relativt fattiga. I studien räknar man in alla typer av inkomster i den sammanlagda inkomsten, till exempel föräldrapenning, sjukpenning etc. och drar sedan av skatten för att få fram den disponibla inkomsten.
Långtidsstudie
Studien har följt utvecklingen i Sverige mellan åren 1987-2016. Därför har man även kunnat dra slutsatser kring vilka människor och hushåll som stannar kvar i fattigdom. En slutsats är att det är få som går från att vara fattiga till att inte vara det. De flesta som befinner sig i fattigdom förblir fattiga. trots att de jobbar.
”När vi jämför inkomst-mobilitet över två femårsperioder visar det sig att det är förändringar i hushållens sammansättning som förklarar både rörelser uppåt och nedåt och att det har blivit svårare att förändra sin ekonomiska situation.” skriver forskarna, som menar att det går att dra två slutsatser av resultatet:
Dels visar det faktum att det inte längre är ensamstående kvinnor som är fattigast att de svenska jämställdhetssträvandena har varit relativt framgångsrika. Dels att dagens fattigdom som är kopplad till immigrantstatus visar att integrationen på arbetsmarknaden måste förbättras.
