Det är en nästan rekordvarm novemberdag när vi träffas på Stockholms universitets campus. Alasdair Skelton, som är professor i geokemi och petrologi, ställer vant upp på fotografering. Det har blivit mer av sådant i takt med att kommunikation och folkbildning om klimatet blivit allt mer viktigt för honom. Efter nästan trettio års forskning är det nästan omöjligt för honom att inte reagera på de varma vindarna men han vill hålla hoppet uppe.

– Vi kommer att lösa det här. Frågan är bara hur många graders ökning av jordens medeltemperatur vi hamnar på. Vi måste kämpa och tjata för att få ned varje tiondel av en grad så det inte blir en “total disaster”, säger Alasdair Skelton.

Han bjuder på fika uppe på institutionens kafeteria. Själv säger han sig inte kunna dricka vanligt svenskt kaffe trots att han bott här sedan 1999.

– Jag måste ha både extra vatten och mjölk. Det går inte annars.

Respekterar ungdomarna

Det är lunchtid och studenter och personal samlas för att värma sina matlådor. Alasdair Skelton berättar att de som studerar här är intresserade och engagerade i vad som sker med klimatet. 

– Jag respekterar ungdomarna. Titta bara på hur de fortsätter varje fredag att sitta på Mynttorget. Det skrivs inte lika mycket längre om det men de ger inte upp.

På dialekten hörs en svag antydan att han har sina rötter från Skottland.

– Jag växte upp i Inverness som ligger bredvid världens vackraste sjö, Loch Ness. Jag var naturintresserad och brukade vandra i de skotska fjällen. Redan som sextonåring visste jag att jag ville bli geolog. Men då förstod jag inte att klimatet är en geologisk fråga, det fattar jag nu.

Under studierna i Cambridge träffade han sin svenska fru och de flyttade senare till Sverige. Större delen av sin karriär som forskare har han ägnat åt “nördiga saker” som att studera stenar och hur kemin i grundvatten förändras i samband med jordbävningar. För runt tio år sedan blev han föreståndare för Bolincentret, som samlar över 400 forskare i Sverige kring klimatet. Centret är uppkallat efter professor Bert Bolin som var en grundarna av IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change).

– För ett år sedan slutade min tid som föreståndare och jag kunde ägna mig mer åt det jag känner är bland de viktigaste uppgifterna för en forskare, att kommunicera med allmänheten.

Utåtriktade forskare

Det var en av hans studenter som inspirerade Alasdair Skelton till att vara med och grunda vad som skulle bli Researchers desk. De tyckte att det var dags för forskare att synas mer och delta i klimatdebatten.

– Vi deltog i demonstrationer men gick vid sidan om och ställde fram ett bord dit människor kunde komma om de hade frågor. Vi är många olika sorters forskare i Researchers desk från olika fält men som är enade i vår syn på att vi vill se en forskningsbaserad klimatomställning, säger han.

Att gränsen mellan aktivism och forskning ibland är svår att dra tycker han inte gör att trovärdigheten för forskare minskar.

– Jag ser organisationen som en bro mellan klimatforskning och klimataktivism. Våra medlemmar behöver inte vara klimataktivister utan vi erbjuder en mötesplats för diskussioner och samtal. Vi ordnar ofta seminarier om klimatkrisen och är ute och informerar.

För Alasdair Skelton innebär det att han ägnar stor del av sin fritid åt att kommunicera med människor. Det kan vara skolor, myndigheter, organisationer och företag som bjuder in honom att hålla föredrag och svara på frågor.

– Har man tur så är det politiker som bjuder in! Jag är beredd att kommunicera kring klimatet för precis vem som helst som vill lyssna. Hela samhället måste bli utbildat i denna fråga. För det handlar om utbildning och inte övertalning.

Klimatförnekare

Det finns dock en kategori av människor som han har mer eller mindre gett upp hoppet om, klimatförnekarna.

– Det går inte att övertyga en “climate denialist”. Det är en total fucking waste of time. Däremot om människor tvivlar eller är skeptiska men är öppna till att lära sig saker så är det värt mycket. Då kan jag mata dem med fakta, säger Alasdair Skelton.

Klimatförändringens dilemma är att den går så långsamt, berättar han. Den mänskliga hjärnan är duktig på att anpassa sig och agera när det drabbar en genast, som med covid-pandemin. Där kunde man smittas av sjukdomen och vara död inom tre veckor. Då förstod människor att det var en verklig och påtaglig fara, menar Alasdair Skelton.

– Det är många vettiga människor som säger att det här inte är en kris, men de ser på klimatet som att det handlade om vädret. Jag ser klimatet från ett geologiskt perspektiv. Sedan jag föddes har jorden blivit en grad varmare. För vulkaner skulle det ta fem miljoner år att släppa ut lika mycket koldioxid som människan har släppt ut. Det är när man fattar hur snabbt det har gått som man blir rädd och är redo att agera.

Fyra punkter

För att sprida sitt budskap om hur man kan lösa krisen har han arbetat fram en pedagogisk metod i fyra punkter. Den första handlar om att se till sig själv och sin egen livsstil. Hur kan man minska sina utsläpp och sitt klimatavtryck?

– Det kan tyckas att det blir tom symbolik att som ensam person försöka agera. Det är viktigt att inte skuldbelägga och känna skam. Titta inte på hur din granne lever utan se till vad du själv kan göra.

Den andra punkten handlar om pengar. Hur är de placerade? Kan man som privatperson sätta press på bankerna att se till att ens investeringar verkligen är fossilfria?

– Ha koll på dina besparingar så du inte finansierar klimatkrisen utan att veta det. Det är många som stödjer fossilindustrin oavsiktligt men det går enkelt att ändra på.

Punk tre handlar om kommunikation. Man måste tala om krisen och förmedla fakta till så många som det går. Alla kan inte bli influencers men det går att passa på när man träffar vänner, kollegor eller familj, berättar Alasdair Skelton.

– Det är mycket värt även om du bara lyckas övertyga din gamla morfar. Ju fler vi är som talar om klimatkrisen, desto fler som kan engagera sig. Det är egentligen viktigare än pengar.

Slutgiltigen menar Alasdair Skelton att alla människor kan använda sina egna talanger för att vara en del i lösningen.

– Du som är journalist kan använda ditt skrivande för att påverka. Det gäller att aldrig ge upp.

Trögt Cop27

När vi träffas går Cop 27 mot sitt slut. Något slutdokument har inte presenterats. Det enda som är klart är att det verkar finnas starka röster för att bromsa klimatomställningsarbetet. På hemmaplan har den nya regeringen med statsminister Ulf Kristersson presenterat en rad neddragningar i klimatarbetet. Bland annat sänkningar av bensinpris och ett nedmonterat miljödepartement.

– Regeringen har tagit fram några lösningar men de tar alla enormt långt tid innan de faktiskt börjar minska koldioxid från atmosfären. Att bygga kärnkraft, som är ett av spåren, görs inte över en natt. Istället sänker de skatterna på fossila bränslen som har påverkan redan idag. Om man vill stötta människor ekonomiskt kan man göra det på andra sätt.

Trots att det ibland kan verka som ett kompakt mörker vad det gäller framtiden för klimatet återkommer Alasdair Skelton ständigt till sitt mantra att aldrig ge upp hoppet.

– Jag känner framför allt sorg mer än trötthet. Vi har ett cop-möte som verkar bli ett steg bakåt från Glasgow. Världen är i ett annat läge med Ukrainakriget och sämre ekonomisk konjunktur. Men klimatkrisen försvinner inte. Vi kan inte ge upp.

Peter Al Fakir

Fakta: Alasdair Skelton

Bakgrund: Kommer från staden Inverness i Skottland.

Arbete: Professor i geokemi och petrologi, före detta föreståndare Bolincentret, aktiv i Researchers desk

Familj: Fru och två barn. Bor i Stockholm.

Intresse: Cyklar mountainbike på somrarna, åker telemarkskidor och långfärdsskridsko på vintrarna, “min sommarsäsong blir allt längre och vintersäsongen kortare, tyvärr”.

Reser: Med tåg om det går. Besöker Skottland 2-3 gånger om året. ”Jag försöker komma dit 2-3 gånger om året. Jag säger hellre att jag är en geolog som forskar om klimatet än att kalla mig klimatforskare. Jag reser med tåg när jag kan.”

Fakta: Researchers desk

Researchers desk är en svensk ideell förening som verkar för folkbildning kring klimat, ekosystem och samhällsutveckling.

Vill skapa mötesplatser mellan allmänheten och experter där “kunskap, insikter och vetenskapliga fakta förmedlas”.

Föreningen är oberoende och partipolitiskt obunden och samlar runt 100 av Sveriges ledande klimat- (och klimatrelaterade) forskare och experter.

Den senaste forskningen kring klimatförändringar och dess konsekvenser försöker föreningen förmedla på ett tillgängligt och tydligt sätt.

Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter, föreläsningar och i förekommande fall bidrag från universitet, stiftelser, myndigheter och liknande. Vi värnar om organisationens, forskares och vetenskaplig saklighet och integritet.

Källa: Researchers desk