Klimatpolitiska beslut går ofta stick i stäv med vad som står i den svenska läroplanen. Därför måste lärare välja mellan att antingen ljuga för eleverna – eller få dem att tappa tron på alla vuxna. Det menar låg- och mellanstadieläraren Annelie Ängdervik, som har startat aktivistgruppen Teachers rebellion.
– Det går inte att förklara för eleverna varför politikerna gör som de gör, säger hon till Syre.
Annelie Ängdervik beskriver hur hon själv fick sitt klimatpolitiska ”uppvaknande” under förra sommaren.
– Jag började läsa mer under den sommaren. Jag läste bland annat en bok om ett barn som var på förskolan och läraren berättade om klimatförändringarna och att isbjörnarna dör. Barnet gick hem och tjatade och tjatade om isbjörnarna till sina föräldrar, som bara tyckte att det var jobbigt. Sedan förstod mamman. Att det är vi som inte gör något som är konstiga, säger hon och fortsätter:
– Den, och andra böcker som jag läste, ledde till mitt uppvaknande. Jag insåg att det är ett jättegigantiskt problem. Om jag gör precis likadant som jag alltid har gjort så kommer ingenting att ändras. Alla har ett ansvar för att göra gott.
Blev vegan och aktivist
Annelie och hennes make pratade mycket om klimatet under den sommaren. De bestämde sig för att ställa om till en vegansk kosthållning. Sedan sålde de sin bil och sitt utespa och slutade helt att handla nya saker.
– Vi har ätit mycket kött tidigare och trodde att den delen skulle vara svår. Men det var den faktiskt inte, säger Annelie.
Paret började även engagera sig kommunpolitiskt, för Miljöpartiet. Annelie bestämde sig också för att delta i flera av Extinction rebellions aktioner under året. Samtidigt började hon fundera över den läroplan som hon måste följa i sitt yrke, och hur den ofta krockar med verkligheten.
– Det står om hållbar utveckling överallt i läroplanen. Det står till och med att det är ett av fyra perspektiv som all undervisning ska utgå från. Vi är till exempel skyldiga att prata om Agenda 2030 och de globala målen. För att förklara har jag använt mig av utbildningsmaterial från UR som bland annat tar upp vad man kan göra som individ, som att inte flyga, säger hon och fortsätter:
– Då frågar eleverna: Varför är då inte flyg förbjudet? Varför är inte bensin förbjudet? Hur ska jag förklara det för eleverna? Det går inte att förklara varför politikerna gör som de gör.
Vad svarar du då?
– Jag svarar att jag inte vet. Det går inte att svara ordentligt. Om jag är ärlig tappar de tron på alla vuxna. Men jag kan samtidigt inte stå och ljuga.
Hot och hat från klimatförnekare
Under våren bestämde sig Annelie för att skapa en egen grupp för lärare inom Extinction rebellion. Teachers rebellion började som en grupp på bara fyra personer, som tillsammans skrev ett öppet brev till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) och skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) i juni.
I brevet frågar de ministrarna vad de ska säga när eleverna frågar varför det är så billigt att flyga och varför bensinskatten har sänkts. De kräver också att ministrarna ”gemensamt lovar att ta våra elevers oro och röster på allvar genom att visa på handling i regeringens klimatarbete”.
Varken skolministern eller klimat- och miljöministern har svarar på brevet, berättar Annelie Däremot har Teachers rebellion fått ta emot en hel del hot och hat sedan brevet publicerades.
– En del personer vill inte ens diskutera sakfrågan utan gör istället personliga påhopp och skriver hotfulla eller hatiska kommentarer. Det fick mig att sluta läsa kommentarerna.
Varför upprör det här så mycket tror du?
– Jag tror att många känner att man måste försvara sitt sätt att leva med näbbar och klor. Om hela ens liv är uppbyggt efter att man till exempel flyger jättemycket. Då krävs det ju en jättestor livsomställning som man kanske inte är villig att göra.
Vad är det som får dig att fortsätta kämpa?
– Om jag inte hade gjort något så hade jag blivit deprimerad. Det finns inget annat att göra än att försöka. Vad ska jag säga till mina barn då? Att jag har gett upp? Det går inte.
