Före den 1 januari i år var det inte straffbart med ringa nedskräpningsförseelse, som att skräpa ned med en cigarettfimp eller ett tuggummi. Men med en ändring i miljöbalken som trädde i kraft vid årsskiftet så kan polisen numer utfärda en ordningsbot mot en person som ses skräpa ned på det här viset, på 800 kronor.

”Nedskräpning är problematiskt utifrån flera miljöperspektiv. Det leder till sämre stadsmiljö, direkta miljöskador på djurlivet och orsakar spridning av mikroplast i hav och vatten”, sade dåvarande miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) i en skriftlig kommentar då förändringen blev klar.

Sedan tidigare har polisen även kunnat bötfälla den som gör sig skyldig till mindre allvarlig nedskräpning, som exempelvis när någon skräpar ned med små mängder skräp som glasflaskor, engångsgrillar eller snabbmatsförpackningar.

"Använder verktyget"

Statistik från polisen som TT fått ta del av visar att det till och med juni i år utfärdats 139 ordningsböter för nedskräpningsförseelse. Siffrorna inkluderar såväl mindre allvarlig nedskräpning som ringa nedskräpningsförseelse, så det går alltså inte att se exakt vilken påverkan ändringen haft. Däremot kan man vid en jämförelse med samma period tidigare år konstatera att ordningsböterna varit betydligt fler nu än tidigare. 2018 hade exempelvis 48 ordningsböter utfärdats till och med juni, 2021 var motsvarande siffra 34.

– Det är glädjande att fler bötfälls, för det betyder ju att polisen använder verktyget. Å andra sidan eftersträvar vi ju inte att så många som möjligt ska bötfällas utan att lagen i sig har en förebyggande effekt, så att det blir mindre nedskräpning. Och det tror och hoppas vi på, säger Johanna Ragnartz, vd på organisationen Håll Sverige rent. 

TT: Men totalt 139 ordningsböter är väl inte jättemånga? 

– Nej, det är det ju inte. Sedan kan man ju i och för sig föreställa sig att bakom böterna kanske finns en del människor som polisen gått fram till och som då plockat upp sitt skräp och därmed inte fått någon bot. Hur stora siffror det är vet vi ju inte. 

Spanar inte

Först nästa år kan man eventuellt se om ändringen gett något resultat på nedskräpningen, enligt Johanna Ragnartz.

Statistiken visar även att antalet utfärdade böter skiljer sig åt mellan de olika polisregionerna. I syd ligger antalet på 29 medan polisregion Bergslagen enbart utfärdat nio stycken.

– Det här är ett upptäcktsbrott, det måste ske inför ögonen på en polispatrull. Det är inte så att man ägnar resurser åt att ställa sig och spana efter folk som slänger skräp, säger Lars Hedelin, presstalesperson vid polisregion Bergslagen.

Göra en räd

Men en mer riktad insats är just vad Håll Sverige rent skulle vilja se.

– Egentligen skulle vi vilja att man jobbade med det här ungefär som med fortkörning. Alltså att man gör en räd och fokuserar på frågan under en vecka kanske, så att så många bötfälls att alla åtminstone känner någon som fått en bot. Det handlar om att boten ska bli känd och att man verkligen ska förstå att det finns ett reellt hot av den här lagen, säger Johanna Ragnartz.

Att en person slänger en fimp eller ett godispapper på marken kan ses som en bagatellartat. Men i sin lagrådsremiss konstaterar dåvarande regeringen att allt mindre skräp tillsammans ger upphov till stora effekter på miljön. Under en vecka i juni 2020 genomfördes en nationell skräpmätning, i vilken man fann cirka 35 miljoner skräpföremål som tillsammans vägde ungefär 60 ton. 

– Det är viktigt att det här blir känt och att folk förstår att det är viktigt, även om det kan verka lite fånigt och inte som en stor grej. Men vi står inför en tid där vi måste göra jättestora omställningar, överallt. Och det här är en liten insats, att vi faktiskt tar hand om det vi har, säger Johanna Ragnartz.