Hälften av världens barn bor i länder där utbildningen ibland håller så låg kvalitet att ett stort antal tioåringar inte kan läsa en hel mening – trots att de gått i skola i flera år. I många fall beror det på att det som Sida klassar som ”lägre medelinkomstländer” saknar finansiering av sina utbildningssystem. Därför erbjuder man nu lånegarantier för att stärka utbildningen för de mest utsatta barnen.
Totalt rör det sig om motsvarande 2,8 miljarder svenska kronor som bland annat är tänkta att gå till utbildade lärare, läroböcker och mindre klasser. Satsningen är en del i att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling ”God utbildning för alla” fram till 2030.
– Att ge barn och unga en bra utbildning är en av de bästa investeringar ett land kan göra för att minska fattigdomen men tyvärr ser det inte ut så i ett stort antal länder. Kvaliteten på utbildningen är eftersatt och därför är den här stora satsningen mycket angelägen att få till, säger Per Magnusson, utbildningsexpert på Sida.
Krävs för utveckling
Bra skola är avgörande för att ett land ska kunna utvecklas och fattigdom bekämpas. När barn och ungdomar får utbildning leder det till att de som vuxna får jobb och egen försörjning. Men utbildning handlar också om demokrati. För att kunna ta del av samhällsinformation och delta i samhället krävs att man kan läsa, skriva och räkna.
Redan innan pandemin fanns det en global lärandekris i världen, något som förvärrades under denna period med nedstängningar och restriktioner.
– Vi behöver hitta nya vägar för att öka kvaliteten i utbildningen och det gör vi nu genom att finansiera denna stora lånegaranti. Tillgången till utbildning av god kvalitet är en mänsklig rättighet, säger Per Magnusson.
Motprestationer
Med lånegarantin ställs motkrav på länderna på prestationer inom skolsektorn. Barn och unga ska bli bättre på att läsa, skriva och räkna och en högre andel unga ska slutföra det som motsvarar grundskolan.
Länderna åtar sig också att själva öka sin finansiering i utbildning som en andel av BNP och av statsbudgeten.
Förskole-, grundskole- och gymnasieutbildning kommer att vara prioriterade men även yrkesutbildning och högre utbildning – framför allt lärarutbildning, omfattas. Det ska också vara möjligt att satsa på bland annat skolinfrastruktur, som fler toaletter och vatten i skolorna.
