Efter tolvslaget, under nyårsdagen, kommer det inte att finnas en enda legal katt i Sverige. Från och med 1 januari gäller nämligen registreringstvång för alla katter enligt den nya djurskyddslagstiftningen. Men det går inte att registrera sin katt hos Jordbruksverket förrän på måndag, 2 januari.
Den nya lagen om märkning av alla katter har varit hett efterlängtad av alla djurskyddsorganisationer i Sverige. Ända sedan dåvarande jordbruksministern Eskil Erlandsson (C) tillsatte en utredning för att ta fram en ny djurskyddslag 2009, har hoppets låga fladdrat hos mängder av katthem och andra som engagerat sig för övergivna och hemlösa katter.
2011 var utredningen färdig och utredaren Eva Eriksson föreslog redan då att det skulle införas en obligatorisk märkning av katter. Men frågan var en het potatis, eftersom en märkning inte bara berör de uppskattningsvis cirka 700 000 katter som tillbringar sin vardag som sällskapsdjur i svenska hem, utan också mängder av ofta negligerade, omärkta och okastrerade katter som hållit till kring ladugårdar och stallar.
LRF emot
Dessa katter har många gånger matats av lantbrukarna, eftersom man behöver katterna för att hålla efter möss och råttor. Men vaccinationer, kastrationer och basal veterinärvård har inte alltid kommit dessa katter till del. Detta trots att lagen sedan länge föreskriver att den som börjar mata en katt även är juridiskt ansvarig för den och betraktas som dess ägare. Lantbrukarnas riksförbund, LRF, skrev i sitt remissvar till den nya djurskyddslagen där märkning av katter ingick:
”Konsekvensen av att det finns en omärkt katt på en gård skulle i så fall kunna bli att gårdsägaren får en anmälan på sig eller ett föreläggande och ett myndighetsingripande”
Detta tyckte alltså LRF var orimligt, och frågan om märkning av katter lyftes därför ut ur den proposition till ny djurskyddslag som lades fram och antogs av riksdagen 2018. Frågan skulle utredas på nytt, men även denna gång kom utredaren fram till att en märkning av katter skulle vara fördelaktigt ur djurskyddssynpunkt. Och nu, från 1 januari 2023, är det alltså lag på att alla katter i Sverige ska vara märkta och registrerade.
Nyregistrering ett måste
Förutom att så gott som alla svenska katter kommer att vara illegala under nyårsdagen, är det dessutom många katter som löper risk att förbli oregistrerade.
Många ansvarsfulla kattägare har nämligen redan registrerat sina katter på frivillig väg. Att ha katten registrerad i kattförbundet Sveraks register har varit en trygghet om katten skulle hamna på avvägar, eftersom ägaren då varit spårbar.
Många kattägare tror att denna registrering är giltig även från årsskiftet, men så är det alltså inte. Alla katter, även de som tidigare varit chippade och registrerade i Sveraks register, måste registreras direkt hos Jordbruksverket, eftersom det inte sker någon automatisk överföring av tidigare id-registreringar.
Så ska katten registreras
Alla katter i Sverige ska vara märkta och registrerade från och med årsskiftet.
Kattungar vara märkta och registrerade innan de är fyra månader gamla.
Katten kan märkas antingen med chip eller tatuering (utförs av veterinär).
Undantag ges för katter som är över 14 år gamla (födda före 1 januari 2008), men även äldre katter välkomnas i registret, även om det inte är något lagkrav på registrering.
Registreringen görs hos Jordbruksverket och kostar 40 kronor om man gör registreringen i E-tjänsten, 100 kronor om man gör det på en pappersblankett.
För katthem gäller särskilda övergångsregler, eftersom ägarbyten av katt inte kommer att kunna genomföras i registret förrän tidigast i april 2023.
Källa: Jordbruksverket
