Arbetarpartiets Lula är en vänsterikon i stora delar av världen – född i en enkel hydda i det fattiga nordöst blev han fackföreningskämpe under diktaturåren och satte sedan punkt för högerns långa maktmonopol genom att bli president 2003–2010.

Sedan föll Lula hårt, kastades i fängelse för korruption så att han inte kunde ställa upp i förra valet, 2018. Domen revs dock upp av Högsta domstolen förra året och nu är expresidenten tillbaka med besked.

Den socialdemokratiske ledaren har konsekvent haft en stor opinionsledning mot den sittande president Bolsonaro.

Varning för mygel

Så stor ledning att det tolkades som förmätenhet när Lula inte dök upp till en påkostad tv-debatt med sju kandidater i São Paulo en vecka före valet – hans stab hälsade i sista stund att han inte hade tid, och tv-studions sjunde podium fick stå tomt.

Det gav Bolsonaro öppet mål med anklagelsen att rivalen inte bryr sig om brasilianarna, utan mest är ute efter att kunna återupprätta ett generöst vänstersystem som under Lulas förra presidentperiod kritiserades för att vara ineffektivt och öppet för mygel.

Men avsevärt färre lyssnar på Bolsonaro nu än när han bars fram av en missnöjesvåg i valet 2018. Redan då var han kontroversiell, med många uppseendeväckande utspel med tvivelaktig sanningshalt och spetsade med rasism, sexism och hbtq-fobi.

Sedan dess har även farhågor om en släpphänt miljöpolitik besannats. Bolsonaro har avfärdat behovet av skydd för ”världens lungor” i Amazonas och även dragit ner på resurser för att värna dem.

Som hela Danmark

Presidentens kampanjstab har enligt medier försvarat politiken som ”en balansgång mellan miljöskydd och ekonomisk tillväxt”. De avskogade områdena används bland annat för sojaodling och boskap för export till oss i Europa och övriga världen.

Men Bolsonaro ”har fört en politik som har varit fullständigt katastrofal för Brasiliens natur”, säger Bo Øksnebjerg, generalsekreterare för Världsnaturfonden (WWF) i Danmark, i ett pressmeddelande. Det gäller dessutom inte bara de världskända regnskogarna, utan även den så kallade cerradon, en artrik skogssavann. Röjningen och avbränningen för bland annat odling har satt nya rekord, och uppgår sammanlagt under Bolsonaros styre till en yta motsvarande hela Danmark, påpekar WWF.

"Liten förkylning"

Samtidigt präglas Brasilien delvis fortfarande av en machokultur, där hårdhänt exploatering av naturresurser ingår, som ofta gynnar högerkandidater.

Opinionsmätningar visar att Bolsonaro fortfarande har stort stöd i näringslivet. Dock mindre än tidigare, inte minst på grund av pandemin. Presidenten är öppen vaccinskeptiker och fnös i början åt covid-19 som en ”liten förkylning”. Sjukdomen blev extra katastrofal i Brasilien, med sammanlagt nästan 700 000 döda och en krympande ekonomi.

Ändå är den kanske största frågan kring Bolsonaros kandidatur inte vad han har gjort utan vad många befarar att han ska göra: likt Donald Trump i USA 2020 inte erkänna en eventuell förlust i valet. Ända sedan valkampanjen 2018 har han gett generaler höga politiska positioner, signalerat att militärens stöd är avgörande för hur val slutar och uttalat sig nostalgiskt om 1960- till 1980-talets juntatid.

Två omgångar

I valrörelsens slutskede har dock alltfler lugnande röster hörts om Bolsonaros möjligheter att motsätta sig en förlust.

– Kupper har i och för sig inträffat i Brasilien, säger den tidigare försvarsministern Celso Amorim i en intervju.

– Men de har aldrig kommit i lägen utan stöd från den ekonomiska eliten, de stora medierna samt USA. Nu tror jag att samtliga dessa tre saknas.

Väntan på resultatet i årets val ser hur som helst ut att bli utdragen. Lula da Silva väntas vinna första omgången på söndag, men inte få de 50 procent som krävs för att undvika en andra valomgång den 30 oktober.

Henrik Samuelsson/TT