Varje år dör 300 000 europeer i förtid på grund av luftföroreningar. Detta vill EU-kommissionen nu ta tag i genom sitt nollutsläppspaket. Det innehåller dels åtgärder för att stegvis minska luftföroreningarna, med ett slutligt mål om nollutsläpp år 2050, men också åtgärder för att bättre vattenrening och kontroll av avloppsvatten.

En stor del av luftföroreningarna i luften är de små partiklarna, kallade PM 2,5. Dessa partiklar vill kommissionen nu minska med 75 procent på tio års sikt. Visserligen en kraftig minskning, men samtidigt har EU:s riktlinjer här släpat efter Världshälsoorganisationens, WHO:s, riktlinjer. Förra året sänktes deras rekommendationer för flera ämnen och partiklar i luften. För PM 2,5 sänktes maximalt årsgenomsnitt från 10 till 5 mikrogram per kubikmeter luft. EU kommer nu sätta målet på 10 mikrogram, från dagens betydligt högre 25 mikrogram.

– Att kommissionen nu presenterar konkreta åtgärder för hur vi ska uppnå nollföroreningar 2050 är självklart mycket välkommet, men det är tydligt att detta inte är tillräckligt. De åtgärder som presenteras idag lever fortfarande inte upp till WHO:s riktlinjer. Det är beklagligt, säger EU-parlamentariker Pär Holmgren (MP) i ett pressmeddelande.

Rätt till kompensation

Men det finns annat i förslaget som han ser som positivt.

– En bra aspekt av det här förslaget, som jag kommer kämpa för i EU-parlamentets förhandlingar, är att medborgare ska kunna bli kompenserade om medlemsländer bryter mot EU:s regler för luftkvalitet.

Enligt förslaget kommer människor med hälsoproblem orsakade av luftföroreningar inte bara ha rätt att få kompensation. De kommer också att ha rätt att företrädas av frivilligorganisationer genom kollektiv talan om skadeersättning. Förslaget vill också skapa mer klarhet kring tillgång till rättslig prövning och påföljder samt ge bättre information till allmänheten om luftkvalitet.

Det nya paketet innebär, om det godtas av EU-parlamentet och rådet, såväl ny lagstiftning, stöttning av lokala myndigheter och stärkta bestämmelser om luftkvalitetsövervakning och modellering. Förebyggande planering och riktade insatser i särskilt utsatta områden blir också en del av åtgärderna.

Vattenkvaliteten ska förbättras

Men förslaget handlar inte bara om luftkvaliteten. När det gäller grund- och ytvatten föreslås flera ämnen läggas till på listan över de förorenande ämnen som kräver striktare översyn. Bland annat handlar det om PFAS, bekämpningsmedel som exempelvis glyfosat samt vissa läkemedel och antibiotika.

– Vi har haft flera skandaler i Sverige och Europa där farliga PFAS kemikalier förorenat dricksvattnet. Att det nu blir obligatoriskt att undersöka förekomsten av PFAS och flera andra hälso- och miljöskadliga substanser är väldigt positivt, säger Pär Holmgren i pressmeddelandet.

Går förslaget igenom kommer det också innebära förändringar kring hanteringen av avloppsvatten. Dels kommer industrier behöva bli bättre på att återanvända och rena sitt avloppsvatten och det kommer även komma regler kring att utvinna fosforn från slam och  avloppsvatten, för att sedan kunna återanvända det som gödningsmedel i jordbruket.

Gränserna för vid vilken storlek ett samhälle har skyldighet att tillhandahålla vattenrening kommer också att sänkas. Från nuvarande gräns på 2000 invånare så kommer alla samhällen med över 1000 invånare att behöva ha någon form av vattenrening.

"Förorenaren betalar"

Nya standarder kring mikroföroreningar och mikroplast är också på gång. Eftersom 92 procent av dessa kommer från mediciner och kosmetika så kommer ett nytt system med utökat producentansvar se till att producenterna får betala för kostnaderna för att ta bort dem från avloppsvattnet.

”Detta är i linje med principen ”förorenaren betalar” och det kommer också att stimulera forskning och innovation om giftfria produkter, samt göra finansieringen av avloppsvattenrening mer rättvis”, skriver EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

Kostnaderna för att genomföra paketet beräknas understiga de framtida besparingar man kommer att göra genom bland annat bättre hälsa.

– Förorenad luft och vatten skadar vår hälsa och vår ekonomi och miljön, vilket påverkar de utsatta mest av allt. Det är därför vår plikt att rena luften och vatten för våra egna och kommande generationer. Kostnaden för passivitet är mycket större än kostnaden för förebyggande. Det är därför kommissionen agerar nu för att säkerställa samordnade åtgärder i hela unionen för att bättre hantera föroreningar vid källan, säger EU-kommissionär Virginijus Sinkevičius, som ansvarar för miljö, hav och fiske, i pressmeddelandet.

Läs mer:

WHO kräver dubbelt så ren luft

Dålig luft dödar 8 000 svenskar per år

Seger för PFAS-förening: ”En rättvisans dag”

Ny forskning: PFAS-ämnen regnar ned över Vättern – ”betydande mängd”