En olycka kommer sällan ensam heter det, och rapporten Globala katastrofrisker 2022 som släpps i dag är riktig domedagsläsning. Bakom rapporten står stiftelsen som gör skäl för sitt namn, Global challenges foundation, och den beskriver de hot mänskligheten just nu befinner sig under, alltifrån redan existerande sådana, som klimatkris, pandemi och krig, till potentiella risker som supervulkaner och hittills oprövade kort som AI. Underrubriken A year of colliding consequences syftar på hur flera simultana kriser inverkar på varandra och skapar en så kallad ”polykris”.

– Man kan kalla det olika saker, men begreppet polykris ska berätta om den här komplexiteten vi har där olika risker påverkar varandra. Om vi har en klimatkris kan vi också få konflikt och migration, det kan vara en konflikt som påverkar livsmedelsförsörjning, som också påverkas av biologiska kollapser. De här stora riskerna är väldigt tätt sammanlänkade. Nu har vi till och med ett kärnvapenhot som har eskalerat och som kan ge ytterligare risker.

Det säger Jens Orback, vd för stiftelsen, och som mot bakgrund av nämnda riskfaktorer uppmanar det internationella samfundet att skyndsamt driva på nya initiativ för att förstå och hantera polykrisen.

Saknar beredskap

– För att kunna åtgärda de här allvarliga globala katastrofriskerna måste vi veta mer om dem. Det finns forskning och det står i vår rapport var man befinner sig, vad som står på spel, och vad som saknas i hanteringen. Vi som ger ut rapporten vill visa det vetenskapliga underlaget för riskerna, men också påtala att vi saknar verktyg för att hantera dem. Våra befintliga institutioner saknar effektiva styrsystem för klimatkrisens intressekonflikter, säger Jens Orback.

Klimatkrisen är ett tydligt exempel på hur larmrapporter visserligen skapar medvetenhet och manar människor till handling, men lika mycket tycks de ge upphov till försvarsmekanismer som rationalisering och förnekelse. Jens Orback tror att det handlar om tidsperspektiv.

– Människan har lite svårt att hantera frågor som ligger 10-20 år framåt i tiden. Samtidigt är det så viktigt att vi gör något nu, vi kan inte ta det när det kommer.

Politiska beslut avgörande

Han jämför med rökning, svårigheten att sluta trots att man känner till skadeverkningarna har att göra med att dessa som regel uppträder efter många år, och då är skrämselbilderna på cigarettpaketen bara måttligt effektiva.

– Det viktigaste har faktiskt varit de politiska besluten, att nu får du inte röka på de här ställena, och att höja priset – kombinerat med saklig information. Det är väldigt svårt som enskild att engagera sig i det som ligger lite längre fram.

Att skapa engagemang och påverka beslutsfattare är målet med stiftelsens arbete, och man hoppas kunna uppnå det genom att bidra med kunskap. Men det måste bildas nya slags allianser för att kunna hantera den nya sortens multikris.

– I vårt eget land har vi någonstans att gå om vi vill påverka – till ett politiskt parti, kommunen, riksdag och regering, vi kan gå till domstol. Men när det gäller gränsöverskridande problem har vi inte institutioner att gå till, det finns inga internationella domstolar som kan hantera det här. Vi måste bygga upp institutioner, till exempel internationella domstolar som kan lösa tvister som gäller klimat och miljö. Om någon exempelvis ser att här har en fjärdedel av Östersjön dött och denna skulle vilja föra den ansvarige till domstol så ska det finnas en sådan.

Skapa ”nödplattform”

Andra förslag som läggs fram i rapporten är en koldioxidskatt och inrättandet av en global gemensam ”nödplattform” som utlöses när en stor kris inträffar. Inspirationen till denna kommer från FN:s generalsekreterares rapport från 2021, Our common agenda.

– Han vill bygga en form av ”emergency platform”, som kan utlösas vid en kärnkraftsolycka, användning av kärnvapen, en pandemi, vattennivåer som stiger väldigt snabbt, utbredd död av insekter. Han vill samla länder, näringsliv och civilsamhället för att hantera stora risker. Då måste man också stödja sig på vetenskapliga studier som talar om vad som står på spel.

I det syftet förordar man också ett globalt samarbete mellan forskningsinstitut för att förstå mekanismerna bakom katastrof- och systemriskerna.

– Det behövs väldigt mycket mer forskning, redan nu går vi in i ett stadium för jorden som människan inte varit i förut, säger Jens Orback.

Har vi haft några andra polykriser i historien?

– Det som utmärker den här är att den är skapad av människan. Vi har ju haft stora katastrofer med meteorer och vulkaner, men ingenting som människan har påverkat. För det som händer nu måste vi hitta bättre global styrning och hantering. Vi måste lösa det tillsammans och då måste vi ha bord att sitta kring för att hantera detta.