Regelverket för friskolornas skolpeng fungerar inte bra och bör slopas. Inför i stället en nationellt bestämd ersättning till friskolorna, föreslår Riksrevisionen.
Nyligen röstade riksdagen ned regeringens förslag om ändrad ersättning till friskolor. Förslaget var att kommunerna ska kunna göra avdrag på den ersättning per elev – skolpeng – som friskolorna får av respektive kommun. På det sättet kompenseras kommunerna för det ansvar de har att alltid kunna erbjuda skolplatser, till exempel om en friskola läggs ned, har regeringen motiverat.
Parallellt med den politiska debatten har den nuvarande skolpengsmodellen granskats av Riksrevisionen. Myndigheten ser flera nackdelar med den och presenterar ett annat förslag till skolpeng – där staten sätter ramarna.
Olika villkor
Enligt Riksrevisionen är huvudproblemet principen om lika villkor, det vill säga att friskolorna ska ersättas på samma grunder som gäller för kommunens egna skolor. Ökar kostnaderna i den kommunala skolan, ökar också ersättningen till friskolorna i kommunen – oavsett om friskolorna fått ökade utgifter eller ej.
Regelverket tar inte heller hänsyn till fasta kostnader. Om en elev byter skola följer skolpengen direkt med till den nya skolan – medan den gamla skolan står kvar med lönekostnader och annat. Skolor med ett osäkert elevunderlag, och därmed osäker ekonomi, kan därför dra sig för att tillsvidareanställa personal, vilket går ut över eleverna, enligt Riksrevisionen.
Myndigheten finner också att nuvarande regelverk drabbar friskolorna, på så sätt att kommunernas beslut om skolpengens storlek ofta är otydliga och kan ges med kort varsel.
Lika över landet
Riksrevisionen landar i ett förslag om en statligt bestämd schablon för ersättning till de fristående huvudmännen. Med andra ord ska samma ersättning gälla över hela landet, dock med vissa variationer utifrån till exempel storstad/glesbygd, lärarlöneläge och lokalkostnader.
Med en statligt bestämd skolpeng blir det lättare för både kommunerna och friskolehuvudmännen att planera och fördela resurser till sina respektive skolor, bedömer Riksrevisionen som skriver:
”En nationell mall för bidragsbesluten som tydligt stipulerar hur beräkningen ska redovisas vore troligen till gagn för såväl avsändare som mottagare.”
Fakta: Riksrevisionens slutsatser
Nuvarande regelverk gör det svårt för huvudmännen att planera och utnyttja resurserna effektivt, eftersom
– lika villkors-principen gäller, trots olika förutsättningar för kommuner respektive fristående huvudmän
– fristående huvudmän har svårt att bedöma om de får rätt ersättning av aktuell(a) kommun(er)
– skolpengsmodellen inte tar hänsyn till kvarstående kostnader hos skola som förlorar elever
– Skolinspektionen kan avslå ansökan om friskoleetablering om den leder till påtagliga negativa följder för skolväsendet (överetablering). Regelverket gör det dock svårt för kommuner att visa på sådana följder.
Källa: Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (RiR 2022:17)
