I takt med att riksdagsvalet närmar sig får politiska utspel och ställningstaganden – och opinionsmätningar – allt större medialt utrymme och fokus. Vilket parti eller block som leder inför valet, och vilka frågor som är valets viktigaste, pryder tidningarnas förstasidor. Men vilken betydelse har egentligen opinionsmätningarna, som nästan kommer dagligen såhär dryga veckan innan valdagen?

Enligt Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, kan man utgå från att opinionsmätningarna är tillförlitliga i stort. Men det beror lite på vad man tittar på, understryker han.

– Tittar man över de stora mätningarna, under de senaste valen, så kan man säga att man ligger ungefär en procents felmarginal i genomsnitt per parti. Och det är ganska bra. Om man tänker att ett parti ligger ungefär vid 10 procent, eller 30, eller 55, då är de väldigt tillförlitliga. Om man däremot går ned på detaljerad nivå, vad gäller exempelvis 5 procent eller 5,5 procent, så måste man som väljare vara försiktig.

Lars Nord, professor i politisk kommunikation och journalistik vid Mittuniversitetet, delar den åsikten. I alla fall om mätningarna är korrekt utförda, med slumpmässiga urval och redovisade felmarginaler.

– Svenska mätningar före val brukar numera vara tämligen rättvisande, även om regelmässigt något enskilt parti oftast går fram eller bak betydligt mer än vad mätningarna visat, säger han.

För att få en så sanningsenlig uppfattning som möjligt bör man jämföra och slå ihop resultat från flera olika etablerade institut som genomför mätningar, berättar Jonas Hinnfors.

– Man behöver också följa över tid för att se om det är en viss stabilitet eller förändring. Så man måste vara uppmärksam på det när man tar del av deras resultat.

Men det går aldrig att med säkerhet förlita sig på resultaten. Speciellt vad gäller resultat med små marginaler, där två partier, eller block, ligger väldigt nära varandra.

– Som väljare bör man alltid komma ihåg att opinionsmätningar inte är verkligheten, utan en bild av verkligheten baserad på vissa metoder. Det måste man acceptera när man tar del av opinionsmätningar. När det är extremt tight måste man avvakta det riktiga resultatet, säger Jonas Hinnfors.

Vad beror avvikelserna på?

Att resultaten i opinionsmätningarna kan skilja sig från de faktiska resultaten kan påverkas av att olika samhällsgrupper har olika benägenhet att delta i både opinionsmätningar – och val. Ju mer integrerad en är i samhället, i alla avseenden, desto större benägenhet för deltagande i politik. En annan faktor som kan ha betydelse är att människor inte alltid väljer att svara sanningsenligt på vilket parti de faktiskt kommer att rösta på. Det är något som både Jonas Hinnfors och Lars Nord pekar på som en möjlig delförklaring till avvikelser i mätningarna.

– Det finns alltid en mindre grupp tillfrågade i mätningar som mörkar sina partisympatier av olika skäl, säger Lars Nord.

I Sverige har Sverigedemokraternas väljare stuckit som en väljargrupp som har varit svåra att skatta. Inför valen 2010 och 2014 underskattades partiets väljarstöd i flera opinionsmätningar. 2018 överskattades det istället.

– I Sverige har vi haft Sverigedemokrater som har avstått, man har inte velat svara för att man har uppfattat det som skämmigt eller tagit avstånd från det som man upplevt vara etablissemanget, säger Jonas Hinnfors.

Men det är något som opinionsinstituten är medvetna om, och försöker justera med olika metoder. Exempelvis genom att titta på närmaste riksdagsval och opinionsmätningarna innan, för att se vilka grupper som tenderar att svara mer sällan, och hur de brukar rösta i valet, för att få med det i beräkningarna, förklarar Jonas Hinnfors.

– Det skulle kunna vara så att Sverigedemokraterna var mer etablerade och svarade i större utsträckning på frågorna i valet 2018, men hade kvar en viss överkompensation i mätningarna eftersom de underskattades under tidigare val. Och nu får man se till att kalibrera igen. Resultatet vet vi inte riktigt förrän på valnatten, men det är sånt man kämpar med på instituten.

Påverkar rösterna

Huruvida opinionsmätningar inför val påverkar hur väljare röstar har tidigare lyfts av flera riksdagsledamöter. I flera länder är publicering av opinionsmätningar reglerat, en del har förbud från två veckor innan valet, medan andra har ett förbud på några dagar. Men har mätningarna om hur vi kan tänkas rösta, en effekt på hur vi faktiskt kommer att rösta? Delvis, berättar Jonas Hinnfors.

– Det är inte helt lätt att avgöra, men det man kan säga säkert, och som det finns mycket forskning om, är dess påverkan på stödröster. Kristdemokraterna har exempelvis räddats flera gånger av stödröster, och det har även haft betydelse för Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Att opinionsmätningarna i forskning har visat sig ha en betydande effekt för just stödröstande, beror på att den främsta, och ofta enda, källan till att ett parti befinner sig under eller över riksdagsspärren, är mätningarna.

– Hade man inte haft dem, hade man inte vetat. Då hade man bara kunnat gå på partibudskap och känslan i kroppen om det går bättre eller sämre för ett visst parti, säger Jonas Hinnfors.

Att blockpolitik har fått allt större vikt i den svenska riksdagen gör stödrösterna – och därmed opinionsmätningarna – än viktigare, tillägger han. Även partiernas egna undersökningar om vilka frågor väljarna tycker är viktiga, är väsentliga.

– Den informationen hade vi inte haft om vi inte haft opinionsmätningar. Så i en modern demokrati har opinionsmätningar en jättestor betydelse för partier för att kunna kalibrera sig.

Vad är viktigt?

Men om en fråga uppfattas som viktig eller inte, påverkar inte bara partier. Det kan också ha en avgörande effekt på väljarna.

– Det finns viss forskning som pekar på att frågor som på dagordningen eller av partier diskuteras som viktiga, även uppfattas som viktiga av väljarna. Om jag inte vet så mycket om det, men ser och hör att det är viktigt, då är det tydligen det. Den typen av påverkan är ganska väl belagd, säger Jonas Hinnfors.

Nato-frågan är ett tydligt sådant exempel, berättar han. I våras, när det var en viss politisk oenighet om frågan, var den högaktuell även för väljarna.

– Den dök upp som en allt viktigare fråga i våras, när det började bli strid om det, innan Socialdemokraterna hade ändrat sig. Sen har den stendött som konfliktfråga hos partierna och har i princip också försvunnit som viktig fråga hos väljarna. Egentligen har ju inget hänt, men frågan är plötsligt inte så viktig för att partierna inte tar strid om den nu.

Det finns också en hel del forskning som tyder på att väljare som står och väger mellan två partier, har en tendens att gå över till den som ser ut att kunna vinna enligt opinionsmätningarna.

– Dagliga opinionsmätningar kan också leda till att vi tappar fokus på den ideologiska färdriktningen, på vad vi faktiskt vill göra. Oavsett om det är sakfrågor eller partisympatier, försvinner mycket av hur vi vill lösa frågorna i mätningar, säger Jonas Hinnfors och fortsätter:

– Men opinionsmätningarna är en viktig del av det moderna demokratiska samtalet, även om det kan få vissa konsekvenser. Det är något vi får leva med.