– Jag tycker att det har gått över förväntan, att 60 procent har kunnat stanna i samma kommun och att 30 procent har flyttat till en väldigt närliggande kommun. Vi har i stor grad lyckats ta hänsyn till enskildas önskemål, säger Magnus Önnestig, chef över Migrationsverkets nationella operativa avdelning.

Den 1 juli i år började den nya lag gälla som innebär att det är kommunernas ansvar att ordna med boende för skyddsbehövande från Ukraina. Samtidigt fick Migrationsverket i uppdrag att anvisa dem som fått skydd till landets kommuner utifrån de fördelningstal som anger hur många personer respektive kommun ska ta emot.

Syftet är att få till en jämnare fördelning av skyddsbehövande än tidigare, då en del kommuner fått ta ett väldigt stor ansvar.

– På det här sättet vill vi uppnå en jämnare fördelning och få hela svenska samhället att hjälpa till. Därmed tänker vi att vi underlättar både för skolgång och andra möjligheter för den här gruppen, säger Magnus Önnestig.

Inte rota sig

Hittills har ungefär 45 000 ukrainare kommit till Sverige sedan krigsutbrottet, varav de flesta innan den nya lagstiftningen trädde i kraft. De 11 700 som nu anvisats rör sig om personer som redan fanns här den 1 juli och det har tagit en viss tid att få klart anvisningarna för dessa. Nu är det en ny situation, säger Magnus Önnestig.

– Det kommer fortfarande 400–500 ukrainare i veckan och de som inte ordnar eget boende kan bo en kort tid hos oss, sedan kan vi så att säga direkt anvisa ut dem till kommuner. På det sättet hinner man inte rota sig, barnen hinner inte börja skolan och man hinner kanske inte få ett jobb. Då kanske det blir lättare att bli anvisa till en kommun.

I nuläget bedömer Migrationsverket att färre kommer behöva anvisas innan årets slut än vad tidigare prognos sagt.

– Just nu är tempot lite lägre i inflödet än vad vi tänkt oss och samtidigt ser vi att förvånansvärt många klarar av att ordna boende på egen hand. Därför är vår bedömning just nu att vi inte behöver använda 23 500 platser utan att det kommer att vara ungefär 19 000 som är anvisade vid årets slut, säger Magnus Önnestig.

Mest lämpad

Ungefär 30 av landets 290 kommuner har i dagsläget anvisats så många skyddsbehövande som de ska ta emot enligt fördelningstalet.

– Reglerna gör att om en kommuns fördelningstal är fullt så kan vi inte anvisa mer dit. Så kommer det någon som uttrycker skäl, man kanske har släktingar på platsen, att hamna där, då kan inte vi anvisa dit utan måste titta var det finns utrymme och vilken kommun som verkar mest lämpad, säger Magnus Önnestig.

Däremot kan man ordna eget boende i en kommun som har fullt fördelningstal.

– Men om man inte kan bo kvar i det boendet kan man inte komma till oss och be om att få stanna, utan då måste vi titta var det finns lediga platser.