Majoriteten av riksdagspartierna vill införa språktest som krav för medborgarskap. Men forskning visar att det inte finns någon koppling mellan språktest och bättre integration, utan snarare tvärtom.
– Man är orolig för att det leder till större segregation och utanförskap, säger lektorn Gunlög Sundberg i en intervju med TV4.
Fem riksdagspartier, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Moderaterna, uppger att de vill införa språktest som krav för svenskt medborgarskap.
Men forskning visar att språktest varken leder till bättre språkkunskaper eller att fler kommer ut i arbete. Det säger Gunlög Sundberg, lektor vid Stockholms universitet, i en intervju med TV4.
– Forskningen visar att det inte finns någon koppling. Man är orolig för att det leder till större segregation och utanförskap. Speciellt för de som har sämre förutsättningar att lära sig språk. Till exempel kortutbildade, kvinnor och äldre, säger hon.
"Diskriminerande effekt"
Gunlög Sundberg pekar på studier som har gjorts kring de språktest som införts i Danmark och Nederländerna.
– Det verkar finnas en diskriminerande effekt. Det är färre som ansöker om medborgarskap och det tar längre tid att bli medborgare i de länderna.
Det finns däremot forskning som visar på ett väldigt starkt samband mellan arbetsmarknadsintegration och språkkunskaper, säger hon i intervjun.
– Allt fler språkkurser jobbar tydligt mot arbetsområden som vård eller restaurang. Att utveckla de kurserna och ha handledning på arbetsplatsen hade varit bättre sätt att använda de 400 miljoner kronorna, som man beräknar att ett språktest för medborgarskap ska kosta.
