– Det är stora skillnaden mellan olika typer av cancerdiagnoser men sammantaget är det en väldigt positiv utveckling, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Cancerfonden har med hjälp av siffror från Socialstyrelsen sammanställt hur överlevnaden i 20 vanliga cancerformer förändrats mellan 1970-talet och 2018. Det mått man använt är den så kallade tioårsöverlevnaden, det vill säga hur många som lever tio år efter sin diagnos. Det är ett sätt att spegla hur många som botas.

– Fler behandlingar, förbättrad kirurgi, diagnostik och screening har bidragit till den här utvecklingen, säger Klas Kärre.

Bröst och hud framåt

Bröstcancer och hudcancer är två områden där utvecklingen gått rejält framåt. För 50 år sedan var tioårsöverlevnaden i bröstcancer drygt 50 procent, i dag är den 90 procent. För hudcancer har den gått från 60 till 90 procent. Även för prostatacancer har utvecklingen varit enorm från 30 till omkring 80 procent.

Men för vissa cancerformer ser det dystrare ut. Bukspottkörtelcancer till exempel har fortfarande en av de lägsta siffrorna där färre än 10 procent lever utan cancern efter tio år. Det har flera förklaringar, en av de viktigaste är att cancern sitter långt in i buken och tumören hinner ofta växa sig stor innan man känner av den. Det gör att prognosen ofta är dålig.

– Det är ett exempel på där ett blodprov som kunde avslöja tumören i ett tidigt skede skulle kunna öka överlevnaden. Forskning kring tidig diagnostik är oerhört viktig, säger Klas Kärre.

Allt syns inte i kurvan

Tittar man på kurvan för livmoderhalscancer ser det ut som att utvecklingen har stått still. Tioårsöverlevnaden har bara ökat med några för procent. Men i själva verket är det ett av de områden där de största framstegen har gjorts.

– Screening med cellprover har gjort att vi kan ta bort förändringar innan det utvecklas cancer, men det syns ju inte i överlevnadsstatistiken som bara omfattar de som får diagnosen cancer. Dessutom har upptäckten att livmoderhalscancer i de flesta fall orsakas av humant papilloma virus, hpv, lett till att vi nu har vaccin. Det är en cancerform vi hoppas kunna utrota, säger Klas Kärre.

Även om siffrorna för till exempel bröstcancer är bra ser Klas Kärre att det finns förbättringspotential. Han nämner bland annat känsligare screeningmetoder och mer precisa läkemedelsbehandlingar i kombination med strålning och kirurgi.

– Tittar vi på vad som hänt sedan 1970-talet tror jag att det kommer att ske ytterligare förbättringar i form av behandlingar med alla de metoder som det forskas på i dag. Men det är också viktigt att satsa på en mer jämlik behandling och på de förebyggande åtgärder som vi vet minskar riskerna för cancer, säger han.