Varje morgon vaknar mer än 16 miljoner människor i Etiopien, Somalia och Kenya hungriga – utan att veta varifrån deras nästa mål mat ska komma.

Den långvariga torkan på Afrikas horn beskrivs som den värsta på 40 år och vattenbristen slår hårt mot samhällen som redan tidigare var utsatta på grund av utbredd fattigdom. Nu vissnar skördar bort, boskap svälter eller säljs av desperata och hungriga familjer och barn tas ur skolan för att hjälpa till att leta vatten och bete. Vissa flickor gifts också bort.

Ökade problem

Torka är inget nytt för länderna på Afrikas horn men enligt experter ökar den typen av extrema händelser i frekvens och intensitet på grund av klimatförändringen.

– Problemen ökar och tiden mellan en katastrof och en annan minskar, säger Asha Mohammed, generalsekreterare för Röda Korset i Kenya, till TT.

– Nu har vi en torka som har pågått i mer än 2,5 år utan uppehåll, vilket slår mot redan sårbara samhällen. De drabbades av översvämningar 2019 och innan de hann återhämta sig blev det gräshoppeinvasion och innan det var löst slog covid till.

Asha Mohammed befinner sig i Sverige för att delta i FN:s miljömöte Stockholm+50 som syftar till att snabba på takten i omställningen till en hållbar framtid.

– Jag hoppas att vi inte kommer att lägga så mycket tid på att bara prata om problemen, för vi vet redan vilka de är och hur allvarligt läget är, säger hon.

– Nu måste vi prata om lösningar, vad som krävs och vad som måste hända för att de faktiskt ska bli verklighet.

Går långsamt

Att världen agerar för lite och för långsamt för att lösa problemen som drabbar miljö och klimat är det ingen som hymlar med på FN-mötet. Att det inte går snabbare – trots att vetenskapen länge har ringt i varningsklockorna – tror Mohammed kan bero på att de som sitter på det mesta av pengarna har befunnit sig långt från krisernas frontlinje.

– Vissa delar av planeten påverkas mer än andra och många människor har kanske inte märkt av någon direkt påverkan, säger hon.

– Men nu pratar vi inte längre bara om översvämningar i Afrika utan även i Europa. Att platser som vi inte trodde skulle drabbas nu gör det tror jag kan bidra till momentum i de här frågorna, för nu pratar plötsligt alla om vikten av att komma till rätta med problemen.

När Röda Korset ger sig ut till de av torkan drabbade platserna i Kenya möts organisationen av en känsla av hopplöshet. Kris efter kris efter kris slår till och många människor har nästan gett upp, berättar Mohammed.

– De beskriver hur de vaknar på morgonen och har drabbats av ännu ett problem, som inte har någon tydlig lösning. Det är verkligen sorgligt, säger hon.

– Många upplever att det enda de kan göra är att vänta ut sitt öde, eftersom de inte ser hur de ska ta sig ur situationen.

Nu krävs akuta livräddande åtgärder – som att människor har tillgång till mat och vatten – såväl som mer långsiktiga lösningar, enligt Mohammed. Det kan handla om utbildning, psykiskt stöd till herdar som plötsligt står utan levebröd eller möjligheter till att teckna försäkringar för att skydda sin boskap.

Humanitär kris

Asha Mohammed hoppas också att Stockholm+50 ska fungera som en påminnelse om att klimatkrisen också är en humanitär kris som redan drabbar många miljoner människor världen över.

– Alla de här frågorna hänger samman och vi måste inse att problemen kommer att fortsätta och bli värre, säger hon.

– Vi måste se helheten för att verkligen kunna sätta in lyckade åtgärder och inse hur de olika kriserna påverkar varandra. Nu är det dags för handling.