– 110 organisationer har redan skrivit under och det är god uppslutning som vi hoppas kan få genomslag, säger Torbjörn Vennström, ordförande i Klimatriksdagen som varit en samlande kraft för uppropet.

Torbjörn Vennström understryker dock att uppropet är en gräsrotsprodukt:

– Punkterna i uppropet är förslag från olika lokala klimatgrupper Vi har bara sammanställt och formaliserat. Förslagen kom in i samband med klimatriksdagen i våras, då det kom in 150 motioner och 18 av dem var skrivna av till exempel Greenpeace och andra organisationer. Så uppropet är verkligen en kollektiv produkt!

Klimatriksdagen är ett forum som arrangerats varje valår sedan 2014. Basen utgörs av en ideell förening som är partipolitiskt och religiöst obunden och vars mål är att klimatfrågan ska stå i centrum i svensk valrörelse och debatt.

Olika utskott/ämnesgrupper bereder motioner som kommer in och som arbetas fram till gedigna förslag till klimatåtgärder. Vid klimatriksdagen röstas de bästa fram och de överlämnas sedan till den svenska riksdagen.

Arbetsformen är inspirerad av 1890-talets folkriksdagar med ombud från hela landet som arbetade för införandet av allmän rösträtt i Sverige.

Klimatuppropet som nu är aktuellt är emellertid inte knutet till föreningen per se, utan har spirat ur Folk, Forum för lokal klimataktivism, Klimatriksdagens mötesplats för olika grupper som driver lokalt klimatarbete. I Folk samverkar olika rörelser och aktörer för att nå ut på bredare front och inspireras av varandras arbete.

”Folk vill stödja grupper och enskilda som jobbar för att driva på klimatpolitiken i sin kommun, eller som samverkar föra att göra sitt lokalsamhälle, sitt kvarter eller sin by klimatneutral”, står det på Klimatriksdagens hemsida

– Många säger att ”nu borde hela klimatrörelsen samlas i en allians för rättvis klimatomställning” och det hade kanske varit bra, men fördelen med en så här bred flora av olika organisationer, allt från lokala naturskyddsföreningar till Fridays for future och andra, är att människor vill jobba på olika sätt.

– Några skriver medborgarförslag, andra sätter sig på gatan eller jobbar som lobbyister, några deltar i konkreta omställningsprojekt… Det är lite som tusen blommor som blommar, det är en stor rörelse om man räknar ihop och i grunden vill man samma sak, menar Torbjörn Vennström.

Han tror att uppropet kan hjälpa till att sätta press på kommunerna att arbeta ännu hårdare med klimatfrågorna. I samma upprop kräver man också att regering och riksdag ger kommunerna förutsättningar för att arbeta med miljö- och klimatfrågorna.

– Bland annat kommer vi att skicka ut uppropet till alla riksdagsledamöter och lokala grupper kan använda det för att sätta fokus på klimatfrågorna runt om ute i Sveriges kommuner, säger Torbjörn Vennström och tillägger:

– Klimatrörelsen är väldigt mycket en gräsrotsrörelse. Många olika lokala grupper gör mycket bra saker.

Som exempel nämnar han bland annat Nätverk för hållbarhet i Härjedalen, som samlar drygt 1100 personer och som är mycket aktiva i det kommunala påverkansarbetet. Bland annat har nätverket skickat ut en enkät med frågor om klimat och miljö till de lokala politikerna inför valet och fått svar från samtliga. Härjedalens kommun har knappt 10 000 invånare, så det innebär att mer än var tionde är med i nätverket.

– Klimatrörelsen växer men politikerna har inte riktigt förstått hur stort det här är egentligen. Faktiskt så är kommunerna ett större hopp just nu än regeringen, menar Torbjörn Vennström.