Att litteraturen kan vara läkande visste redan de gamla grekerna, och att de flesta sjukhus inhyser ett bibliotek handlar inte bara om patienternas tidsfördriv. Att aktivt använda litteratur som en form av terapi är välbeprövat i framför allt Storbritannien och USA, men företeelsen växer också i Sverige.

En av dem som ser böckernas läkande potential är Anna Lindblad, bibliotekarie på Göteborgs bibliotek. Hon är projektledare för en satsning som ska öka kunskapen om unga vuxnas psykiska ohälsa, samt genom metoderna biblioterapi och Shared reading, belysa hur litteratur kan vara del i ett hälsofrämjande arbete.

– Det började med att vi under lång tid märkt att folk inte mått så bra under pandemin. Här i Göteborg var i stort sett alla bibliotek öppna under de mest intensiva perioderna under pandemin och då var vi extra viktiga för många människor. Läsningen och att låna böcker blev än mer betydelsefullt när vi inte kunde umgås på samma sätt som tidigare, säger Anna Lindblad om bakgrunden till projektet.

"Oerhörd efterfrågan"

Biblioterapi och Shared reading bygger båda på läsning men skiljer sig från varandra. Den förstnämnda började växa fram under tiden för första världskriget och har sedan dess blivit en etablerad terapiform där fokus ligger på läsning av böcker och samtal kring dessa. Det kan röra sig om både skönlitterära verk eller så kallad självhjälpslitteratur.

Shared reading har som metod funnits i 20 år och bygger å sin sida på högläsning i grupp och har ingen uttalad strävan att verka hälsofrämjande. Konceptet har fått stort genomslag i England där läsgrupper återfinns på sjukhus, fängelser, kaféer, pubar, skolor och universitet och finns även på flera håll i Sverige sedan några år, bland annat i Stockholm.

Anna Lindblad är entusiastisk inför det ökande intresset i Göteborg:

– Det finns en oerhörd efterfrågan på Shared reading och biblioterapi, det har kommit som en våg och det riktigt sjuder.

I Shared reading träffas en grupp personer där en utbildad läsledare läser högt ur en text som denna själv väljer. Man gör frekventa pauser för att ge utrymme åt reflektioner, men det är inget krav på att ta del i diskussionen och man kommer dit så ofta eller sällan man själv vill.

– Det är viktigt att skapa ett tryggt forum där du känner att du kan koppla av, först då kan ett möte med texten ske, säger Anna Lindblad.

Inga amatörpsykologer

Satsningen i Göteborg är ett pilotprojekt och innebär en hel del förarbete i form av fortbildning för personal, sammansättning av publika program och kartläggning av potentiella samverkanspartners.

– Utanför förvaltningen finns flera organisationer och verksamheter som jobbar med att hjälpa unga vuxna eller kommer i kontakt med dem, till exempel ungdomsmottagningar. Fortbildningen består av föreläsningar om unga vuxna i psykisk ohälsa och psykisk ohälsa generellt, samt en djupdykning i arbetsmetoderna biblioterapi och Shared reading.

Anna Lindblad poängterar att de som bibliotekarier inte ska bli amatörpsykologer, utan de ska jobba utifrån sitt skrå.

– Vi ska inte gå in i en terapeutisk roll utan vi gör det vi är bäst på, det vill säga litteratur. Men vi ska lära oss mer om dessa två arbetsmetoder och hur vi kan samverka och stärka varandra inom staden.

Gå utanför det fysiska rummet

Inom projektet kommer även samarbeten att inledas och utvecklas med vård- och ungdomsverksamheter inom staden och regionen som arbetar med målgruppen. Satsningen har också som syfte att bryta stigmat kring psykisk ohälsa bland unga.

– Bara genom att prata om det och ha publika program, ge det utrymme, så har man tagit ett steg, tror Anna Lindblad.

Projektledarna är medvetna om att det inte är självklart att uppsöka verksamheter och evenemang när man lider av psykisk ohälsa.

– Jag tänker att biblioteket idag måste börja gå utanför det fysiska rummet och hitta de platser där de unga är. När vi har gjort det är förhoppningen att vi fortsätter att samarbeta med verksamheter som till exempel kulturhuset Frilagret och att vi kan få in unga vuxna till biblioteken.

Trygg med texten, oavsett genre

Bibliotekets roll kan också bli att ta fram litteraturlistor – men vad läser man då? Det finns inga givna svar, säger Anna Lindblad.

– Att arbeta med biblioterapi och/eller Shared reading innebär ibland att litteraturen man läser kan vara användarstyrd. Oavsett vad för slags litteratur man väljer som läsledare är det viktigt att komma ihåg att du som läsledare måste vara trygg med den litteratur du väljer, för reaktionerna blir alltid oväntade.

Shared reading är mer spontant och lättillgängligt än biblioterapi, tycker Anna Lindblad, men både metoderna behövs.

– Shared reading startade med en lärare som visste hur tufft det var att komma från en icke-akademisk värld och är en högläsning som sker i grupp. Det är en social gemenskap kring en text där inga krav ställs på dig förutom att närvara. Biblioterapin har funnits sedan tiden före Antiken och i själva ordet ligger ett slags förväntan att det ska ske något med dig. De gamla grekerna myntade begreppet katarsis och man ville hjälpa människan att komma till självinsikt genom reaktionen på texten. De tankarna lever kvar även om vi ser det mer nyanserat i dag. säger hon.