DNA-databasen Shellbank blir navet när 184 nationer ska försöka spåra illegal handel med havssköldpaddor. Det står klart efter det senaste Cites-mötet i Panama i slutet av november. Länderna kom också överens om att stärka kontrollen av handeln med hajar och rockor och ge dessa havets invånare ett ökat skydd.
– Idag är det omöjligt att veta var en sköldpaddsprodukt kommer ifrån, eftersom det oftast är en lång och slingrig väg från fångst till köpare. Honorna lägger alltid sina ägg där de en gång själva föddes. Med hjälp av DNA-databasen ”Shellbank” har man större möjlighet att sätta in åtgärder där de fångas, säger Inger Näslund, senior havsexpert på Världsnaturfonden, WWF.
WWF presenterade databasen vid mötet och visade också hur man med hjälp av DNA-provtagning från havssköldpaddor vid olika äggläggningsstränder gör det möjligt att spåra produkterna till djurens ursprungsområde där de fångats. Shellbank är ett initiativ från WWF i samarbete med regeringar, ideella organisationer och universitet.
Redan 1977 fattades beslut i Cites att helt förbjuda handel med havssköldpaddor. Trots det räknas runt 85 procent av havssköldpaddorna som hotade runt om i världen. Enligt WWF har minst 1,1 miljoner havssköldpaddor exploaterats illegalt i 65 länder under de senaste 30 åren.
Även hajarna kunde glädja sig åt vissa framsteg på mötet i Panama. Det finns ungefär 800 arter av hajar och rockor i världen, två tredjedelar finns på IUCN:s globala rödlista.
Varje år dödas ungefär100 miljoner hajar för sina fenor, oftast används den barbariska metoden att helt enkelt fiska upp hajen, skära fenorna av den levande och sedan släppa tillbaka den i havet, där den sjunker och sakta kvävs under starka smärtor.
Framför allt är det Kinas efterfrågan på hajfenor, som används i den traditionella hajfenssoppan, som driver den grymma hanteringen. Många länder förvaltar inte hajbestånden och saknar effektiv kontroll av fisket.
Välkommen livlina
Under Cites-mötet i Panama beslutade dock en majoritet av länderna att stärka skyddet för hajar och rockor och att kontrollera handeln. Ett 50-tal arter av gråhajar, hammarhajar och hajrockor får nu ökat skydd genom att de förs in på bilaga B på Cites-listan. Det innebär skärpta krav på tillstånd från myndigheter och att handel bara tillåts med produkter från uthålliga bestånd.
– Det blir en välkommen livlina för arter som hotas av den oreglerade och illegala handeln med fenor och kött, säger Inger Näslund.
Förutom de positiva besluten för hajar, rockor och sköldpaddor på Cites-mötet ökade också skyddet för sångfåglar och mer än 140 tropiska trädarter.
Fakta, CITES
CITES är en förkortning för Convention on Internatonal Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, en konvention som 184 länder anslutit sig till.
Konventionen trädde i kraft 1975. Syftet är att se till att internationell handel med vilda djur och växter inte utgör ett hot för arternas överlevnad i vilt tillstånd.
Under konventionen regleras internationell handel med nästan 40 000 arter i olika bilagor, beroende på hur hotade de är. Tidigare listade marina arter omfattar till exempel ål, vithaj och valhaj, olika arter av rockor, sjöhästar, koraller, havssköldpaddor, snäckor och sjögurkor.
I Sverige ansvarar Jordbruksverket för prövning av tillstånd för import och export av arter och artdelar.
