Det är forskaren Anni Erlandsson som tillsammans med sina kollegor försökt ta reda på hur det går för personer med utländskklingande namn när de söker jobb, jämfört med personer som har svenskklingande namn.

För att få svar på frågan skickade forskarna, mellan år 2014 och 2020, totalt 5641 fiktiva jobbansökningar, som innehöll identiska kvalifikationer för arbeten inom samma yrke. Namnen på de arbetssökande i ansökningarna byttes ut till namn som signalerade olika kön och olika etnisk härkomst. Samtidigt samlades uppgifter in om rekryterarnas eller annonsörernas kön.

Resultatet visar att både män och kvinnor med utländskklingande namn blir utsatta för etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Mest utsatta är männen. Dessutom visar studien att den arbetssökandes kön, i kombination med etnicitet, har betydelse för diskrimineringen.

Rekryterarens kön spelar roll

Även rekryterarens kön kan påverka om det är män eller kvinnor som blir utsatta. Det är framförallt i yrken som är mansdominerade eller högkvalificerade, som manliga och kvinnliga rekryterare diskriminerar de sökande utifrån kön och etnicitet.

– Det vi såg är att kvinnliga rekryterare favoriserar kvinnliga sökande med utländskt klingande namn framför manliga sökande med utländska namn, och det sker framförallt i yrken som kräver högre utbildning. De manliga rekryterarna diskriminerar på samma sätt men då i ansökningar till mansdominerade yrken, säger Anni Erlandsson i ett pressmeddelande.

Studien pekar på att etnisk diskriminering av män och kvinnor med utländska namn har en koppling till etnisk ojämlikhet på den svenska arbetsmarknaden. Men det krävs vidare forskning, uppger Anni Erlandsson.

– Fortsatt forskning skulle behöva studera mekanismer bakom diskriminering samt titta på specifika yrken och vad det är inom de olika kategorierna som gör att diskrimineringen skiljer sig åt.