DEBATT. Kvinnor och ickebinära, tilldelade könet kvinna vid födseln, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), är en osynlig grupp. Vi missas ofta av skolan och vården. På utvecklingssamtalen får vi ofta höra att man antingen borde vara mer aktiv på lektionerna och sluta titta ut genom fönstret, eller att man borde prata mindre, eller att ens ständiga samtal stör de andra i klassen. Varje utvecklingssamtal slutar med att läraren ser att man hänger med men att man inte deltar på korrekt sätt.

Detta upprepas när vi kommer upp i högre studier och på arbetsplatser. Många av oss har svårt att behålla en anställning, hoppar från jobb till jobb, har svårt att få vänskapsrelationer att hålla och hemmalivet att gå ihop. Det är inte förrän allt kraschar och man går in i väggen som vårdcentralen eller psykiatrin föreslår en neuropsykiatrisk utredning och pusselbitarna börjar falla på plats. En enkätundersökning om tjejer/kvinnor med NPF och psykisk ohälsa som Riksförbundet Attention gjorde 2020 uppgav 78 procent att de fick sin diagnos efter 21 års ålder.

Under en neuropsykiatrisk utredning går man igenom hela sitt liv, från barndom till aktuell tid, för att se mönster på beteenden som stämmer överens med diagnoskriterierna för adhd och autism. Ett stort problem med kriterierna för NPF-diagnoser, är att de är baserade på forskning gjord på pojkar och män. Flickor och kvinnor är sällan med i studierna eller är en väldigt liten grupp.

Studier visar att det är fyra gånger vanligare att pojkar har adhd än flickor. När man kommer upp i vuxen ålder är adhd mer jämnt fördelat mellan könen. Flickor och kvinnor riktar sina symtom inåt, medan pojkar och män är mer utåtagerande, vilket har lett till att adhd och autism har fått en stereotyp. Det är mer socialt accepterat att pojkar är utåtagerande, leker för sig själva och har väldigt typiska specialintressen, till exempel tåg.

Flickor och kvinnor upplevs ofta som lugnare, då de riktar sina symtom inåt. Många har även ett större behov av att passa in bland sina jämnåriga och lär sig maskera sina symtom. Det i sin tur uppmuntras av samhället, då stökiga flickor ses som ett större problem än stökiga pojkar.

Att studier visar att könsfördelningen på NPF-diagnoser blir jämnare i vuxen ålder betyder att yrkesverksamma inom vård och skola behöver mer kunskap om flickors tysta symtom. De finns inte med i diagnosmanualen och utredande läkare behöver tänka utanför ramen för att fånga upp flickorna och kvinnorna.

För att öka kunskapen hos yrkesverksamma måste vi, kvinnor och ickebinära, med adhd och autism, bli lyssnade på. Vi måste ut till dem som möter oss i sitt arbete och berätta hur symtomen ser ut för kvinnokodade personer.

Projektet Lyssna på oss! har skapats av just den anledningen, att under tre år göra våra röster hörda och utbilda de som möter oss i sitt arbete.

Under år ett ska vi bygga upp ett nätverk med kvinnor och ickebinära som vill hålla på med påverkansarbete genom att bland annat skriva artiklar, synas på sociala medier m.m. Vi kommer också att utbilda yrkesverksamma, som möter oss i sitt arbete, exempelvis inom vård, skola och myndigheter runt om i Sverige, i bemötande. Till utbildningen kommer vi att ta fram ett studiematerial. En bok kommer också tas fram som baseras på enkätsvar och research samt personliga berättelser skrivna av målgruppen.

Lyssna på oss är ett treårigt projekt som drivs av Demokratipiloterna, finansierat med medel från Allmänna arvsfonden. Målet är att projektet ska leva vidare genom nätverket vi skapat och att kunskapen ska fortsätta spridas till yrkesverksamma.

Referenser:
https://attention.se/2020/09/10/stor-psykisk-ohalsa-och-suicidrisk-bland-flickor-och-kvinnor-med-adhd-och-autism/

Relaterade artiklar:

2022-10-22⎮Vi vill inspirera till debatt om mens och NPF-diagnoser
2022-10-02⎮Någon måste ta på sig ansvaret för Jolynes död
2022-09-22 | Klumpighet kan vara motorisk koordinationsstörning
2022-05-25 | Vården får inte missa flickor med NPF-diagnoser

Vill du vara med och göra skillnad? Skicka ett mejl till lyssnapaoss@demokratipiloterna.se

Debattartikeln har tidigare publicerats i Fempers nyheter.