Elva personer som åtalats för våldsamt upplopp efter Rasmus Paludans koranbränning i Rinkeby i våras friades strax före jul av Solna tingsrätt.
De friande domarna fick Jomshof att reagera. ”Vansinnet fortsätter”, skriver han på Twitter. Han kallar domslutet ett ”dj**la skämt” och tillägger att det är hans ”förbannade ansvar” att reagera.

Utspelet har väckt stark kritik från politiska motståndare, domare och andra jurister som påpekar att han i egenskap av politiker ska hålla sig långt borta från de oberoende domstolarnas beslut.

Enligt Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, är Richard Jomshof ute på hal is:

– Det han gör är naturligtvis mycket olämpligt, säger han.

Konstitutionell ordning

Enligt Karin Åhman, professor i statsrätt vid Stockholms universitet, bryter Jomshof med sitt ställningstagande mot den konstitutionella ordningen som bygger på självbestämmande myndigheter, inklusive domstolar.

– Det finns en uppdelning av vem som ska göra vad där politik och juridik ska hållas separerade. Det syftar till att hindra maktkoncentration, men också till ordning och reda i systemet, säger hon.

Principen, grundläggande i svensk statsförvaltning, innebär att politiker inte får lägga sig i hur domstolar dömer i enskilda fall.

– Statsråd som kommenterar enskilda myndighetsbeslut bryter mot grundlagen, så hade han suttit i regeringen hade det varit direkt olagligt. Nu gör han inte det, men det är ändå uppseendeväckande, säger Joakim Nergelius.

Inga konsekvenser

TT: Kan det få några politiska eller juridiska konsekvenser?

– Det är svårt att se några direkta konsekvenser. Statsråd kan prickas av konstitutionsutskottet, men KU granskar inte Jomshof.

Enligt Joakim Nergelius är Jomshofs agerande särskilt olämpligt med tanke på hans högt uppsatta position som ordförande för ett viktigt riksdagsutskott och centrala ställning i riksdagens näst största parti.

Att det dessutom handlar om en tingsrättsdom, som sannolikt kommer att överklagas, gör saken än värre, anser han.

– Domen kan komma att överklagas, och då har ordföranden i justitieutskottet väldigt tydligt uttalat sin uppfattning innan målet ens har prövats i högre instans. Det gör det extra känsligt.

Inte första gången

Även Karin Åhman anser det särskilt problematiskt med tanke på att domarna inte vunnit laga kraft. Samtidigt, säger hon, är det inte första gången en högt uppsatt politiker har svårt att hålla sig till reglerna.

– Det återkommer lite då och då att politiker uttalar sig i enskilda ärenden.

För drygt tio år sedan KU-anmäldes dåvarande kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) för att ha uttalat sig positivt om en fällande dom i det stora Pirate bay-målet.

Tidigare i år kritiserades Magdalena Andersson (S) sedan hon samma dag som hon utsetts till statsminister uttalat sig om den pågående polisutredningen mot ministerkollegan Tomas Eneroth.

Avfärdar kritiken

Richard Jomshof tar lätt på kritiken som riktas mot honom.

– Jag som riksdagsledamot och lagstiftare har naturligtvis inte bara rätten utan också skyldigheten att reagera på det jag tycker är fel, säger han till TT.

TT: Att ha en åsikt är en sak, men att ta tydlig ställning i ett enskilt mål är något annat. Du ser inget problematiskt i det?

– Jag tycker inte det.

TT: Vad säger du till dem som anser att dina ord avslöjar en bristande respekt för rättsstaten?

– Tvärtom. De har rätt att döma som de vill, men jag som lagstiftare har rätt att ha en uppfattning om det här. Politiken sitter uppströms från domstolarna, och det är vårt jobb att utvärdera tillämpningen av lagen.

TT: Enligt konstitutionsexperter strider ditt agerande mot den konstitutionella ordningen som säger att politiken inte får lägga sig i hur domstolar dömer i enskilda fall.

– Det där är väldigt anmärkningsvärt. Det är klart att vi måste ha rätt att ha en uppfattning om domslut.