Israels nya styre väntas bli mer religiöst och nationalistiskt än någonsin. Benjamin Netanyahus regering väcker farhågor i omvärlden om en upptrappning på Västbanken.
– Det är väldigt extrema politiker, säger Israelkännaren Anders Persson.
Efter dryga förhandlingar och långtgående eftergifter från 73-årige Netanyahus sida, både gällande politik och ministerposter, svärs Israels nya regering in under torsdagen. Koalitionen bygger på samarbete med personer och partier som Netanyahu fortfarande har tillräckligt goda relationer med efter att ha svikit många under sina tidigare perioder som premiärminister.
Ytterhögerregeringen tillträder efter ett år som varit det våldsammaste på Västbanken på närmare 20 år, enligt Anders Persson, statsvetare och Mellanösternforskare vid Linnéuniversitetet. En nyckelfråga är hur den nya regeringen kommer att hantera våldet.
– Alla indikatorer pekar åt fel håll – mot att Västbanken går mot ytterligare instabilitet. Och nu får extrema politiker nyckelpositioner inom regeringen med väldigt stort inflytande på situationen på Västbanken, säger han.
Vill utvisa araber
Framför allt gäller det Itamar Ben-Gvir, tillträdande minister för nationell säkerhet, samt Bezalel Smotrich som blir finansminister och dessutom får kontroll över ockupationsmakten på Västbanken. De hårdföra politikerna i den tillträdande regeringen har väckt oro för ökade spänningar och en militär upptrappning på Västbanken.
– Extremisterna är fler och värre och mycket mer centralt placerade i regeringen än tidigare. Det finns ingen ände på historiska rasistiska uttalanden från både Smotrich och Ben-Gvir – så det finns stora farhågor på en rad områden, säger Anders Persson.
Smotrich och hans radikala blockkamrater har genom åren bland annat förespråkat en total annektering av Västbanken, utvisning av ”illojala araber” och att israeliska soldater ska få skjuta palestinier som kastar sten. Både Smotrich och Ben-Gvir är dessutom uttalat emot hbtqi-personers rättigheter.
Utökade bosättningar?
Flera av Netanyahus viktigaste allierade i den nya regeringen, däribland de flesta inom Smotrichs parti Religiös sionism, är ultranationalistiska bosättare som vill se en utvidgning av de judiska bosättningarna på Västbanken. Omkring 500 000 israeliska bosättare delar territorium med runt 2,5 miljoner palestinier på Västbanken – bosättningar som merparten av världens länder anser är olagliga.
USA, traditionellt en av Israels starkast allierade, har redan varnat den nya regeringen för ”handlingar som underminerar möjligheten till en tvåstatslösning”. Men i det koalitionsavtal som offentliggjordes på onsdagen stod utvidgade bosättningar högst på prioriteringslistan. Enligt avtalet ska en rad illegala bosättningar legaliseras och ockuperad mark ska annekteras. Anders Persson är bekymrad.
– Man gör klokt i att döma politikerna efter vad de gör i stället för vad de säger. Mycket återstår att se, säger han och fortsätter:
– Men av allt att döma lär regeringen få stora utmaningar gällande en rad frågor. Inte minst gällande relationerna med omvärlden.
"Häxbrygd"
Hur mycket inflytande de mest extrema får politiskt är ännu oklart, säger Anders Persson.
– Farhågorna är tydliga och reella. Det betyder inte att de besannas, men det är ett potentiellt vägskäl för Israel.
Samtidigt är det palestinska stödet för våldsamheter gentemot Israel högre än på många år. 72 procent av palestinierna vill se fler väpnade grupper som kämpar mot Israel på Västbanken, enligt en opinionsundersökning från palestinska PCPSR. Anders Persson fruktar en alltmer upptrappad konflikt.
– Lägger man ihop den höga våldsnivån med det palestinska stödet för väpnat motstånd, plus den nya israeliska regeringen med starka extrema inslag, så har man en häxbrygd.
Fakta: Israels politik
Det israeliska parlamentet, knesset, består av en kammare med 120 ledamöter som utses i val vart fjärde år. Men premiärministern kan när som helst utlysa nyval, något som inträffar ofta. Landet har gått till val fem gånger på mindre än fyra år.
Israel styrs oftast av koalitionsregeringar. Eftersom spärren till parlamentet länge låg på 2 procent (vilket 2014 höjdes till 3,25 procent) är det vanligt med allianser av småpartier som vill ta sig in i knesset.
Valet i november 2022 utlystes efter att Naftali Bennett, som då var premiärminister, i juni gick ut med att den splittrade åttapartikoalition som året innan slutit samman för att ta makten från dåvarande premiärminister Benjamin Netanyahus koalition inte längre var hållbar.
Tillsammans med stödpartier nådde 73-årige Netanyahus högerparti Likud därefter en tydlig majoritet i valet den 1 november. Sedan dess har Likud ingått koalitionsavtal med flera partier på den absoluta högerkanten av den politiska skalan. Den regering som svärs in på torsdagen består av en sammansättning av ultraortodoxa partier, Netanyahus parti Likud och en ultranationalistisk religiös fraktion ledd av Itamar Ben-Gvir.
Netanyahu var Israels premiärminister från 1996 till 1999 och därefter från 2009 fram till att han avsattes 2021. Hans ledarskap är en vattendelare i Israel – inte minst då Likudledaren nu träder till makten under en pågående rättegång, där han mot sitt nekande står anklagad för korruption.
