Grundlinjerna i nästa sanktionspaket läggs fram av kommissionsbasen och EU:s utrikeschef Josep Borrell vid ett extrainsatt pressframträdande i Bryssel.

Huvudlinjen är som väntat ett pristak på rysk olja, i enlighet med vad G7-länderna redan enats om i princip.

– Det här oljepristaket kommer att minska Rysslands intäkter å ena sidan, men å andra sidan hålla den globala energimarknaden stabil, säger von der Leyen.

Enligt uppgifter till nyhetssajten Politico Europe ska pristaket på rysk olja sättas vid det pris som oljan nu säljs för i Asien – ungefär 30 procent lägre än i Europa.

Tanken är att det sedan ska bli förbjudet för EU-fartyg att skeppa rysk olja – och för försäkringsbolag att försäkra transporten – om priset ligger över den nivån.

Import och export

Tunga fartygsländer inom EU har tidigare varit emot en sådan lösning, men enligt Politico Europe ska en uppgörelse nu finnas där Malta, Cypern och Grekland ger med sig, i löfte om att sanktionerna samtidigt lättas en aning när det gäller transporter av rysk cement och konstgödsel.

Några sådana uppgifter nämner dock inte von der Leyen just nu.

Däremot talar hon om nya handelssanktioner i form av både importförbud av fler ryska varor till EU och exportförbud av fler EU-varor till Ryssland – bland annat fler typer av elektronik och material till flygsektorn.

Dessutom ska personer som hjälper till med att kringgå sanktionerna också kunna drabbas av sanktioner.

"Låta Kreml betala"

Som väntat ska fler personer och organisationer även läggas till på listan över vilka vars eventuella tillgångar i EU ska frysas och inte ska ges visum till EU. Inte minst handlar det om personer som bidragit till ”folkomröstningarna” i regionerna Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja.

– Vi accepterar inte låtsasfolkomröstningarna och någon form av annektering av Ukraina och vi är fast beslutna att låta Kreml betala för den här ytterligare upptrappningen, säger von der Leyen.

Det åttonde sanktionspaket behöver nu godkännas av EU:s medlemsländer. Det kan dock ta tid, med tanke på att fullständig enighet krävs. Tidigare spekulationer har talat om att klartecken kan väntas någon gång i mitten av oktober, då frågan diskuterats både vid EU-toppmöten och av medlemsländernas utrikesministrar.

Pristak på gas?

Parallellt uppges EU-kommissionen även fundera på ett pristak när det gäller naturgas – rent allmänt. Det skulle i så fall sättas strax över vad gasen kostar på den asiatiska marknaden. Tanken då är att det ändå ska bli lönsamt för gasbolag i exempelvis Norge och andra länder att sälja till EU, även om man inte får ut lika stor vinst som just nu. Priset i Asien ligger för tillfället runt 150 euro per megawattimme, jämfört med mer än 300 i Europa, enligt Politico Europe.

Diskussion väntas på EU-ländernas energiministermöte i Bryssel på fredag. Än så länge finns dock inget på papper.

Ett 15-tal länder i framför allt östra och södra Europa har krävt ett pristak på gas. Tunga länder som Tyskland, Danmark och Nederländerna uppges dock vara skeptiska.