Nattlysande moln och vågrörelser i mesosfären kan lära forskarna mer om hur och varför klimatet förändras. Informationen om molnen och vågorna levereras snart från svensktillverkade Mats.
Mats? Det handlar om en forskningssatellit som den 1 november startar sin färd upp i rymden, skriver Rymdstyrelsen i ett pressmeddelande.
Avresan var planerad till Ryssland tidigare i höst, men krigsutbrottet i Ukraina ändrade förutsättningarna. Satelliten har stått packad i en container i Stockholmstrakten i avvaktan på nya besked. Nu ska den skjutas upp från rymdhamnen i Mahia i Nya Zeeland.
Mats ska, väl ute i rymden, undersöka vågor i de övre delarna av atmosfären och hur de inverkar på jordens klimat. Satelliten kommer att röra sig i en omloppsbana runt jorden på 600 kilometers höjd.
”Mats kommer ge forskarna unika data och göra det möjligt för forskare runt om i världen att öka kunskapen om klimatsystemet, samtidigt som klimatfrågan berör allt fler inte minst genom extremväder”, säger Anna Rathsman, Rymdstyrelsens generaldirektör, i pressmeddelandet.
Mats kommer att göra observationerna med hjälp av kameror i området infrarött och ultraviolett. De data som Mats samlar in kommer att sättas ihop till en komplett 3D-modell av mesosfären, som ligger ovanför ozonskiktet, mellan 50 kilometer och 80–85 kilometer ovanför jordytan. Vågor och strukturer ska kunna studeras i detalj.
Fakta: Satelliten Mats
Mats står för Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy.
Mats är forskningssatellit som ska undersöka de övre delarna av atmosfären och hur vågorna där inverkar på jordens klimat.
Satelliten är ungefär lika stor som en diskmaskin på 50 kilo och har en beräknad livslängd på cirka två år.
Mats är finansierad av Rymdstyrelsen och vetenskapligt initierad av meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet. Forskargrupper vid institutionerna för rymd- och geovetenskap vid Chalmers tekniska högskola och rymd- och plasmafysik vid Kungliga Tekniska Högskolan är involverade i projektet.
Källa: Rymdstyrelsen
