Bilder av förstörda gasledningar som brinner med öppen låga, splitter och bråte från missiler och andra vapen, tjock rök från krigsskadade industrier och packningsskador efter tunga pansarfordon dominerar nyhetsflödet under den ryska invasionen av Ukraina. Den ryska ockupationen av Tjernobylområdet har också väckt särskild oro med tanke på de radioaktiva föroreningarna där.

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, sammanställde 2006 rapporten ”Miljökonsekvenser av krig och konflikter” där man bland annat analyserade miljöeffekterna av de jugoslaviska krigen under 1990-talet.

Giftiga kemikalier

I rapporten konstaterar man bland annat att bombningarna av Pancevo i norra Serbien, där flera oljeraffinaderier och kemisk industri fanns, resulterade i att ”avsevärda mängder” giftiga kemikalier läckte ut till Donau. Floden försörjer uppemot 20 miljoner människor med dricksvatten och man kunde spåra föroreningar så långt som till Odessa, där floden mynnar ut i Svarta havet.

Mer djupgående analyser av området kring Pancevo visade bland annat att personalen vid en fabrik släppte ut 250 ton ammoniak i en kanal till floden. Man gjorde det av rädsla för att fabriken skulle bombas och att ammoniak då skulle utgöra en risk för människorna i området. I stället gav det ”troligen” upphov till omfattande fiskdöd tre mil nedströms.

Men det var inte bara ammoniak som gav upphov till miljöföroreningar. Drygt två ton etylendiklorid läckte ut från industriområdet, liksom åtta ton metalliskt kvicksilver, och 80 000 ton olja antändes, vilket gav upphov till luftföroreningar som svaveloxider, kväveoxider, bly och PAH.

Svårbedömda miljöeffekter

Att dra några säkra slutsatser av miljökonsekvenserna av krig är dock svårt. I rapporten sägs bland annat att ”generellt bedöms inte konflikten i Kosovo ha påverkat biodiversiteten i provinsen, vare sig på art- eller ekosystemnivå”.

I rapporten betonar man också att många faktorer gör arbetet med att utvärdera miljöeffekter av krig svårt. Det är ovanligt att man har några utgångsvärden för olika miljöföroreningar att utgå ifrån, vilket gör att det är vanskligt att avgöra vilka föroreningar som funnits inom ett område från början och vilka som tillkommit efter ett krig.

Enligt den amerikanske ekonomiprofessorn Jurgen Brauer, författare till boken ”War and Nature: The environmental consequences of war in a globalized world”, finns det flera stora svårigheter när man ska bedöma miljöpåverkan av krig på ett korrekt, vetenskapligt sätt.

Som exempel kan minor och ammunition som inte detonerat utgöra en begränsning när det gäller fältarbete. Vetenskapliga provtagningar innebär ofta höga kostnader, något som ett krigshärjat land har svårt att finansiera. Resultaten från utvärderingar är heller inte alltid väntade. Avsaknaden av mänsklig aktivitet i till exempel i säkerhetszonen kring Tjernobyl har visat sig gynna artrikedomen där.

Det är också svårt att bedöma långtidseffekter av krigspåverkan. Om växter eller djur utrotas kan det leda till rubbningar i ekosystemen som får konsekvenser som är nästan omöjliga att förutse eller beräkna.

Miljöskydd i krigets lagar

Krigets lagar styr vad som är tillåtet och ej i väpnade konflikter. Efter Vietnamkriget stärktes krigets lagar för att hindra skador på miljön. Bland annat är det förbjudet att förorsaka omfattande skador på miljön och man får heller inte förstöra miljön som en del i krigföringen. Att bränna ner skog, förgifta dricksvattendammar eller förstöra åker- eller betesmark i syfte att göra den obrukbar är inte tillåtet. Men reglerna har aldrig tillämpats, enligt Britta Sjöstedt, universitetslektor i miljörätt vid Lunds universitet.

– Detta beror troligtvis på att kraven på vad som ska ses som en miljöskada och i strid med krigets lagar är oerhört höga. För detta krävs att den naturliga miljön ska få vidsträckta, långvariga och allvarliga skador – alltså i princip så svåra skador som de blev efter besprutningarna med växtgifter, såsom Agent Orange, under Vietnamkriget, säger Britta Sjöstedt till Fokus forskning. I krig är det många andra intressen, till exempel de omedelbara humanitära, som går före miljön i hänsyn.

Miljöprinciper på FN:s bord

FN:s juridiska organ ILC, International law commission, har under många år arbetat med miljöfrågan i samband med väpnade konflikter och har tagit fram 28 principer som enligt planen ska tas upp vid FN:s generalförsamling i september i år.

I förslaget till principerna, ”Protection of the environment in relation to armed conflicts” ingår bland annat att stater ska skydda områden av stor miljömässig betydelse, som nationalparker eller naturområden som är särskilt känsliga. Plundring av naturresurser föreslås också bli olagligt under väpnade konflikter, liksom hämndaktioner som drabbar miljön.

Hur ett kärnvapenkrig skulle påverka miljön är osäkert. Vetenskapliga modeller av kärnvapenkrig i begränsad skala pekar mot en miljökatastrof av stora mått.

Förutom skadlig strålning skulle kärnvapen ge upphov till stora mängder sot i atmosfären. Sotet blockerar solljuset och förutspås förorsaka en ”nukleär hungersnöd”, eftersom stora delar av åkermarken skulle bli obrukbar till följd av sjunkande temperaturer – så kallad ”atomvinter” – och radioaktivt avfall.