I dag presenterade FN:s klimatpanel IPCC en ny delrapport som återigen inskärpte det akuta läget. ”Det krävs en ny förståelse för kopplingen mellan klimatförändringar, samhällen och ekosystem”, sa professor Hans-Otto Pörtner från IPCC:s arbetsgrupp vid en presskonferens.
Delrapporten Effekter, anpassning och sårbarhet är den andra rapporten inom den pågående sjätte kunskapsutvärderingen som FN:s klimatpanel IPCC arbetar med. Som titeln antyder har den samlat det vetenskapliga underlaget gällande klimatförändringarnas påverkan på samhällen och ekosystem och vilka åtgärder som krävs för att vi ska kunna leva med de klimatkonsekvenser som redan är ett faktum.
Deltagarna vid dagens presskonferens skrädde inte orden – IPCC:s ordförande Hoesung Lee kallar dagens rapport för en ”hårresande varning för passivitetens konsekvenser” och Petteri Taalas, ordförande för World meterological organisation, menade att ”atmosfären går på steroider, dopad med fossila bränslen”. Meningen är dock inte att vara svartsynta i budskapet, underströk Debra Roberts, en av arbetsgruppens medordföranden.
– Vi kan verka för förändring. Fokus ligger på att skydda naturen, men också våra städer där de flesta människor bor. Det är en tuff verklighet, men handling är möjlig och vi måste agera nu.
Öka kunskapen
Hennes kollega Hans-Otto Pörtner fyllde i.
– Valen och alternativen är tydliga. Det finns en tröghet i implementeringen av klimatåtgärder, och även klyftor, och dessa hänger också samman med klyftor när det kommer till utbildning och information. Därför är samarbetet mellan vetenskap och media viktigt. Men vi behöver också förbättra vår grundläggande förståelse för reglerna över hur livet bäst fungerar på vår planet, och att det finns lagar i naturen som inte bör överträdas, precis som vi inte kör mot rött i trafiken.
Rapporten lyfter fram hur klimatförändringar slår hårdast mot marginaliserade befolkningar och länderna i globala syd, samtidigt som hela planeten påverkas. Därför krävs ett helhetsperspektiv, där man tittar på hur klimat, samhällen och ekosystem är sammankopplade, och rikare länder behöver möjliggöra finansiering för utvecklingsländer så att även dessa kan genomföra de anpassningsåtgärder som krävs. Investeringar går i högre grad till att få ned utsläpp än till de anpassningar som är nödvändiga, visar rapporten.
– Rika länder måste nu visa ledarskap genom att mobilisera och leverera utlovade finansiella resurser och tekniskt stöd för klimatanpassning till utsatta länder. Dessa behöver också kompensation för de oundvikliga skador och förluster som många områden kommer drabbas av, kommenterar Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.
Inga fler tomma löften
Som Syre redan skrivit om rekommenderar rapporten att stora delar av jorden bör skyddas, något som Greenpeace instämmer i.
– Vi befinner oss i ett kritiskt årtionde. Sveriges regering måste ta forskarnas varningar på allvar och stå upp för starka globala avtal och skydda minst 30 procent av all natur. Sluta kalhugga skogar och ställa om till ett naturnära skogsbruk. Nu krävs stora samhällsinvesteringar som minskar energi- och resursförbrukning. Alla utsläpp måste snabbt gå mot noll, säger Isadora Wronski, Sverigechef Greenpeace, i ett pressmeddelande.
FN:s generaldirektör António Guterres har i samband med rapporten talat om ett misslyckat och till och med kriminellt ledarskap ifråga om världens förmåga att hantera klimatförändringarna, och EU-parlamentarikern Pär Holmgren vill sätta press på politikerna.
– Forskningen talar sitt tydliga språk. Alla politiker som påstår sig lyssna till forskningen måste nu också göra det och därmed vara beredda att göra det som krävs. För rapporten som presenterades idag talar sitt tydliga språk om vad som händer om vi låter bli. Det måste vara slut på ord och tomma löften, det är dags för politik som räddar oss från de värsta följderna av klimatkatastrofen, säger Pär Holmgren, skriver han i en kommentar till Syre.
Nästa delrapport från IPCC väntas i april.
Läs mer:
IPCC: Upp till halva jorden kan behöva skyddas
