Den nionde upplagan av Stockholm Forum on peace and development, som arrangeras av Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri och utrikesdepartementet, hade fokus på säkerhets- och klimathot och hur dessa samverkar med varandra.

Det tre dagar långa forumet, som bestod av olika former av diskussioner, panelsamtal, workshops och debatter med experter i klimat- och fredsfrågor från hela världen, inleddes med lanseringen av Sipris nya rapport, Environment of peace: Security in a new era of risk. Rapporten kartlägger hur klimatförändringar och dess konsekvenser skapar konflikter och krig i världen, i en tid då både konflikter och extremväder förvärras. Dessa två kriser kan inte betraktas som separata företeelser, menar rapportförfattarna.

– Skadar vi miljön skadar vi freden, och vice versa, sa Sipris chef Dan Smith under den inledande sessionen av forumet.

Många ledande forskare är överens om att klimatförändringarna utgör ett av de enskilt största hoten mot mänskligheten i dag. Samtidigt är konflikter och krig fler än på länge och världen går mot militär upptrappning i ett till synes allt skakigare säkerhetsläge.

– Under de senaste tio åren har antalet konflikter, människor som har dött i konflikter och interna flyktingar fördubblats. Världen spenderar nu mer än två biljoner dollar (2000 miljarder, reds. anm.) på militärt försvar och jag tror att vi kommer att se den siffran stiga ytterligare utifrån den säkerhetssituation vi har i dag. Samtidigt har vi också en akut miljökris, artutrotningen är tio till hundra gånger snabbare än under de senaste tio miljoner åren, sa den före detta utrikesministern Margot Wallström, som ledde panelen.

Hon pekade bland annat på det faktum att de länder i världen som är värst drabbade av klimatförändringarnas konsekvenser också är de som drabbas mest av konflikter. Det var också något som Ilwad Elman, operativ chef för Elman peace centre i Somalia, gav tydliga exempel på när hon beskrev situationen i sitt hemland.

– Under det senaste decenniet har den globala klimatkrisen skapat en cykel av torka och översvämningar i Somalia, med en efterföljande brist på naturresurser och skavande konflikter i mitt land, sa Ilwad Elman på podiet i Stockholm.

Barnsoldater och klimatförändringar

Hon berättade bland annat hur naturkatastrofer och brist på mat banar väg för våld och hur det driver barn i händerna på militanta grupper.

– Vi har tillbringat de senaste tre decennierna i frontlinjen för att främja fred och ledarskap på gräsrotsnivå men även för att stärka kvinnor och avväpna ungdomar som har dragits in i väpnade grupper.

– I början av 90-talet av krigsherrar, men numera av grupper som Al-Shabaab eller Isis. Ofta är deras (barn och ungdomars, reds. anm.) anledning att gå med tvångsrekrytering, men också överlevnad och försörjning. Ibland beror detta på resursbrist och att de måste försörja sig själva och sina familjer.

Och situationen är inte unik för Somaila, tillade Elman.

– Förutom i Ukraina, där världen uppenbarligen har mycket av sin uppmärksamhet just nu, ser vi också samma situation i Afghanistan, i Syrien, i Jemen och i Tchad, och det här är bara några av de 56 aktiva väpnade konflikterna som pågår i dag.

För att kunna bedriva ett effektivt arbete för fred och miljö på lokal nivå, krävs konkreta verktyg och rekommendationer för lokalbor, ursprungsbefolkningar och aktivister på gräsrotsnivå. Men inte utan att ta vara på deras erfarenheter och inkludera dessa människor i arbetet, underströk hon.

”Slutar inte bra”

Javeria Kella från WWF i Pakistan var också i Stockholm för att delta i samtalen. Hon berättade om den extrema värmebölja, med upp till 50 grader celsius, som drabbat regionen under våren och hur det riskerar att leda till våldsamma konflikter i ett område där politisk instabilitet, fattigdom och andra problem redan är verklighet.

–Då kan ni bara föreställa er att skärningspunkten mellan konflikt och klimat inte slutar bra. En av åtta personer i denna värld lider av dödlig hetta just nu, vilket är outhärdligt, särskilt med strömavbrott och många andra verkligheter i det globala syd.

Och det är inte bara vi människor som drabbas av extremväder. Djur och natur lider också av värmeböljorna, dessutom utan de mänskliga redskap som används för att förmildra omständigheterna, understryker Javeria Kella.

– Så det ligger på oss att inte enbart hjälpa oss själva utan också naturen omkring oss.

– Vi kan inte ha fred när vi är i krig med naturen som omger oss, sa Javeria Kella.

”Ljus i tunneln”

Men paneldeltagarna som har medverkat i arbetet med rapporten är inte pessimistiska. Det finns ljus i tunneln, understryker de.

Rapporten innehåller flera konkreta rekommendationer och redskap som riktar sig mot beslutsfattare, organisationer och lagstiftare. Det handlar bland annat om att inkludera marginaliserade grupper i beslutsfattandet, kunna bedöma eventuella negativa resultat av miljöfrämjande åtgärder i förväg och investera i beredskap och motståndskraft mot exempelvis naturkatastrofer, istället för att subventionerna konflikter. Tyngdpunkten ligger i förståelsen av komplexiteten i förhållandet mellan konflikter och klimatförändringar och att inte betrakta dessa som två skilda områden.

– Syftet är naturligtvis att öka den internationella förståelsen för riskerna mot fred och säkerhet kopplade till vår föränderliga miljö och att inspirera till positiva åtgärder för att hantera dessa risker, säger Margot Wallström.

Efter Sipris rapport och fredskonferensen följer FN:s globala högnivåmöte om miljö- och klimat, Stockholm 50+, som hålls i huvudstaden nästa vecka.

Du kan läsa Sipris rapport här: Environment of Peace: Security in a New Era of Risk