Vad är ett virus?

Virus finns överallt omkring oss och på vår kropp. De är mycket små, närmare tusen gånger mindre än en bakterie, och sprids genom kontakt, via mat eller genom luften. Det finns många olika virus varav de flesta har en viss sorts art som de är specialiserade på att infektera. Det märks inte minst på sjukdomarnas olika namn, som svininfluensan och fågelinfluensan. Inte sällan kan virus hoppa till andra arter, i vissa fall får de nya värddjuren en annan reaktion av infektionen. 
Det som särskiljer virus från andra smittor, som bakterier eller jäst- och mögelsvampar, är att de behöver andra varelsers celler för att föröka sig och kunna leva. Ett virus förökar sig därför inte i luften eller när det ligger på en kontaktyta.

Infektion av kroppen

Virus ligger bakom många av våra vanligaste sjukdomar som förkylning och influensa. Enkelt förklarat består virus av en genetisk arvsmassa, dna eller rna, och ett skyddande hölje av protein. Höljet hakar sig fast i kroppens celler för att kunna överföra sin egen arvsmassa för att få dem att producera mer virus. Det gör att det är svårt för kroppens immunförsvar att bekämpa viruset. När kroppen utsätts för ett smittsamt ämne första gången tar det tid innan den har bildat antikroppar. Det finns många olika sorters antikroppar, bland annat minnesceller, som snabbt kan bilda nya antikroppar om samma virus eller bakterie attackerar igen, och T-celler, som också kallas mördarceller. Har du tillräckligt med antikroppar kan du vara immun mot nya infektioner.

Vaccin

Vid vaccinering aktiveras immunförsvaret med ett sjukdomsalstrande ämne, som i de flesta fall består av smittämnet i avdöd eller försvagad form. Det gör att kroppen reagerar och börjar bilda antikroppar utan att bli alltför sjuk. Under senare tid har en ny generation vacciner utvecklats som är baserade på DNA och RNA.

Virus muterar

Corona tillhör en virusfamilj som orsakar sjukdomssymptom hos människor, som förkylning, halsont, hosta, lunginflammation och magproblem. Vanligtvis är symptomen lindriga, men sjukdomarna kan leda till dödsfall. Viruset har fått sitt namn eftersom det ser ut som en krona när man tittar genom ett mikroskop.

Sars-cov-2, som är den vetenskapliga benämningen, är ett coronavirus och har under pandemin förändrats flera gånger. Det kallas mutation och är vanligt hos virus, eftersom det hela tiden anpassar sig efter nya miljöer och situationer. Vissa mutationer leder till högre dödlighet, andra till att symptomen blir lindrigare, som verkar vara fallet med omikron. Mutationen uppstår när den genetiska koden i viruset inte kopieras exakt, i vissa fall är förändringen så stor att man kan tala om en ny variant.

Olika namn

Det covid-virus som drabbade Wuhan i Kina är inte exakt detsamma som det som sedan kom till Europa. För att länder ska undvika att behöva förknippas stigmatiserande med olika virusvarianter har WHO döpt om dem efter bokstäver i det grekiska alfabetet. Den virusvariant som upptäcktes i Storbritannien har fått namnet alpha, den i Sydafrika kallas beta, och den variant som upptäcktes i Brasilien heter gamma. De två varianterna som först upptäcktes i Indien kallas delta och kappa. Den variant som är vanligast just nu i Sverige är omikron. Covid-19 är namnet på den sjukdom som sars-coronavirus-2 ger upphov till.

Virus och evolutionen

Många virus är nyttiga för människan. En ett exempel är hur de vanliga barnsjukdomarna kan stärka immunförsvaret. Under evolutionen har virus under miljoner år bidragit till utveckling av organ och celltyper genom att föra in nya gener 
 i celler. Dna från så kallade retrovirus kan utgöra 10 procent av vår totala arvsmassa. Inom medicinsk forskning används virus som transportörer för att in nya gener med i en patients celler. Vissa forskare menar att det kan finnas ett samband mellan retrovirus och neurologiska sjukdomar som als, schizofreni och bipolär sjukdom.