Epadunk, klimatbiljett och barbiecore. Där har ni tre av de ord som svenska språket berikades med under året. Men i övrigt är det mest termer för elände och bedrövelse i nyordslistan.
Alla kan nog vara ense: år 2022 har inte varit mänsklighetens ljusaste. Krig, kriser, klimatlarm och skenande priser har också satt sin prägel på Språktidningens och Språkrådets nyordslista. Ta bara ordet permakris – en serie kriser utan ljusning i sikte.
– Tematiskt sett får man nog beskriva det som något av en eländeslista. Ordförrådet utvecklas ju inte i ett vakuum, utan i ett samspel med utvecklingen i samhället. Och vi tycker också att nyordslistan i någon mån ska spegla det gångna året, som en årskrönika i väldigt kort form, säger Språktidningens nyordsredaktör Anders Svensson.
Varnande sten
Så: Rysslands invasionskrig i Ukraina, och dess ekonomiska följder, gav oss ord som kamikazedrönare, energikrig och Putinpriser. Av klimatförändringarna och omställningen till fossilfri energiproduktion fick vi bland andra orden klimatskadestånd och avkarbonisering.
Mer klimatrelaterat: Spökflyg, tomma plan som flygs enkom för att behålla avgångs- och landningstider, är inte klimatsmart. Klokare är klimatbiljetter – subventionerade biljetter för att locka fler till kollektivtrafiken.
Klimatångest? Det är sedan gammalt – ordet presenterades redan i 2007 års nyårslista. Möjligen framkallade sommarens upptäckter av hungerstenar i bland annat floden Elbe sådana känslor på nytt. En hungersten ligger vanligen djupt under vattenytan men blottläggs vid långvarig torka och visar då inristade varningar från tidigare drabbade generationer. En av de mest kända inristningarna lyder: ”Om du ser mig, gråt”. Detta rapporterade medier i hela Europa om under den svåra värmeböljan i somras, och hungerstenen tog plats på nyordslistan.
– Hungersten är ett intressant ord. Det är ett översättningslån från tyskan, och nu för tiden lånar vi inte så mycket från tyskan. Det finns en smärta och tragik i ordet som är tankeväckande, säger Anders Svensson om sitt favoritord på årets lista.
Lättsinne
Nyordslistan innehåller totalt 35 ord/fraser som är helt nya eller blivit vanligare under året. Och den går inte i moll hela vägen. Från forskningen fick vi den Nobelprisbelönade klickkemin, alltså metoden som får molekyler att haka fast i varandra. Av sporten lärde vi oss att ha dagen – ha flyt.
Några ord andas till och med lättsinne: Epadunk, som kan få hela kvarteret att vibrera, barbiecore, så rosa att det sticker i ögonen, och selfiemuseum för den som vill fota sig med extra allt.
Här är årets nya ord – hela listan
Elände och bedrövelse har präglat årets nyordslista. Här är alla nya ord:
Accelerationism: extremistisk politisk strategi som med hjälp av våld och terror söker påskynda en förment förutbestämd samhällskollaps för att kunna inrätta ett idealsamhälle.
Agrivoltaisk: som kombinerar jordbruk och solkraft.
Autokratisering: process där demokratin i ett samhälle bryts ner för att ersättas av ett autokratiskt samhällssystem med en ledare med oinskränkt makt.
Avkarbonisering: avveckling av beroende av fossila bränslen.
Barbiecore: estetik inspirerad av Barbiedockor.
Brösta: ta ansvar för, ta på sig en svår uppgift.
Dödsdoula: professionell rådgivare och stödperson vid livets slutskede.
Edgelord: person som medvetet söker uppmärksamhet och skapar konflikter genom kontroversiella uttalanden, provokatör.
Energifattigdom: otillräcklig tillgång till elektricitet.
Energikrig: krig där blockerande av energiförsörjning används som påtryckyningsmedel.
Epadunk: musikgenre som förknippas med A-traktorer, i folkmun kallade epatraktorer.
Falsk majoritet: majoritet i ett underordnat organ som är i minoritet i ett överordnat beslutande organ.
Framefotboll: fotboll där spelarna använder rullator eller gåstol för att röra sig på planen.
Ha dagen: pricka in toppformen vid rätt tillfälle, ha flyt.
Hungersten: graverad sten som vanligtvis ligger djupt under vattenytan, men som blir synlig vid torka och lågt vattenstånd.
Kamikazedrönare: obemannad flygfarkost lastad med sprängmedel.
Klickkemi: metod att konstruera mer komplicerade molekyler genom att ”klicka ihop” molekylära byggstenar.
Klimatbiljett: subventionerat säsongskort till kollektiva färdmedel med syfte att minska utsläpp från motordrivna fordon.
Klimatskadestånd: ekonomisk kompensation till länder som drabbas hårt av klimatförändringar.
Matfattigdom: otillräcklig tillgång till mat.
Munkmodell: modell för ett ekonomiskt system där målet är att tillgodose människors behov inom ramarna för vad planeten klarar av.
Njutningsäktenskap: tidsbegränsat äktenskap mot betalning, under vilket kvinnan ska ge mannen sexuell njutning.
Permakris: serie av kriser utan någon slutpunkt i sikte, tillstånd av permanent kris.
Putinpris: pris som blivit högre på grund av den ryska presidenten Vladimir Putins invasionskrig i Ukraina.
Returmissbrukare: person som systematiskt beställer varor från nätbutiker utan avsikt att behålla dem.
Selfiemuseum: lokal med inredning som ger besökarna möjlighet att ta uppseendeväckande självporträtt.
SMR: småskalig modulär reaktor kärnreaktor som har mindre elektrisk effekt och som potentiellt kan serietillverkas.
Smygflation: prishöjning som är större än vad som är motiverat utifrån kostnadsökningar.
Sporttvätt: användning av idrott för att förbättra eller reparera ett skadat anseende.
Spökflyg: flygplan som flyger utan passagerare med syftet att behålla tidpunkter för avgångar och landningar på flygplatser.
Urbexare: person som ägnar sig åt utforskning av övergivna byggnader och platser.
Valförnekare: person som utan konkreta bevis förnekar legitimiteten i ett politiskt val.
Vertiport: vertikal flygplats avsedd för exempelvis drönare och helikoptrar.
Virtuellt stängsel: digitalt programmerad inhägnad för djur.
Väntesorg: sorg inför annalkande förlust av en närstående.
Källor: Språktidningen och Språkrådet
TT
