I oktober skickade regeringen ut promemorian ”Sveriges medlemskap i Nato” på remiss till ett antal olika instanser, bland annat flera myndigheter, men även Svenska Freds och Röda Korset. I promemorian föreslår regeringen bland annat att riksdagen ska godkänna anslutning till Nordatlantiska fördraget samt tillhörande avtal, som rör bland annat frågor om immunitet för Natopersonal, privilegier, informationssäkerhet samt immateriella rättigheter, och därmed kräver en rad förändringar i svensk lag.

”Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda ett antal internationella avtal som ingåtts mellan Natos medlemsstater”, skriver regeringen i promemorian och argumenterar vidare att immuniteten och de privilegier som Nato och de nationella representanterna föreslås få, i huvudsak motsvarar vad som gäller för andra, liknande organisationer.

Vidare föreslås att regeringen, om Sverige ”är i krig eller krigsfara”, eller ”i fred eller krig mellan främmande stater”, ska bemyndigas att kunna fatta beslut om att ta emot stöd av militära styrkor från Nato och i samband med det även kunna överlåta förvaltningsuppgifter till alliansen. Detta i syfte att bemöta väpnat angrepp mot Sverige eller hindra kränkingar av svenskt territorium. I dagsläget har regeringen befogenhet att begära militärt stöd av och överlåta förvaltningsuppgifter till en stat som är medlem i EU eller Nato. Nu vill regeringen att detta ska utökas till att gälla Nato, som organisation.

Remisstiden för promemorian är nu slut och flera av de totalt 42 instanser, de flesta myndigheter eller domstolar, vars synpunkter Utrikesdepartementet efterfrågat, tillstyrker regeringens förslag. Men det finns även de som är kritiska, eller ser behov av vidare utredning.

”Bristfällig analys”

40 av totalt 42 instanser som förslaget har skickats på remiss till har svarat inom den angivna tiden. Bland dem sticker Svenska Freds ut med sin skarpa kritik mot hela promemorian. Organisationen ifrågasätter bland annat den säkerhetspolitiska rapporten som presenterades i maj, innan Sverige ansökte om medlemskap i militäralliansen.

– Den är extremt bristfällig, en konsekvens av den parlamentariska utredningens totalt undermåliga analys. Man analyserar exempelvis inte hur Ryssland kommer se på vår säkerhetspolitiska omsvängning. Även om det inte ska vara avgörande, så bör man ändå kunna analysera konsekvenserna av det. Det kanske på sikt försvårar långvariga och konfliktfria relationer med våra grannar, säger Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds.

Enligt organisationen skulle ett beslut om att ansluta Sverige till Nato dessutom sakna legitimitet. Detta då beslutet fattats mycket snabbt och inte har föregåtts av en folklig debatt med möjlighet till demokratisk förankring eller en grundlig analys av eventuella konsekvenser, menar Svenska Freds.

– Vi skulle behöva tänka till mer, när det handlar om så stora säkerhetspolitiska förändringar som beslutet innebär. Man kan förstå den oro som Rysslands folkrättsvidriga krig har väckt men att tänka att Nato är den enda möjliga lösningen är inte rätt. Det är alltid farligt att bara ha en lösning på ett problem.

Svenska Freds reagerar också på att Natopersonal föreslås få immunitet. De internationella organisationer som i dag har immunitet är alla icke-militära organisationer, understryker organisationen bland annat i sitt remissvar. Att ge en militärallians som Nato långtgående immunitet och privilegier är oroväckande och konsekvenserna behöver analyseras och utredas innan riksdagen fattar beslut i frågan, enligt Svenska Freds.

– För oss är det oklart varför Natopersonal som är i Sverige skulle åtnjuta immunitet. Granskning och ansvarsutkrävande är väldigt viktigt inte minst vad det gäller det militära. Det skulle behövas en djupare analys, vi tycker inte att det motiveras varför det finns ett behov av långtgående immunitet.

Organisationen uttrycker också oro över svårigheter med insyn i Natos verksamhet och kräver att Sverige, vid ett medlemskap, bland annat bör arbeta för brådskande reformer i syfte att förbättra insynen och ansvarsutkrävandet i Nato.

– Det är redan i dag svårt att granska försvarsmakten och det militära men det kommer bli ännu svårare när vi går med i Nato. Jag förstår att allt inte kan vara transparent, men det måste finnas en sådan strävan. Att inte gömma sig bakom att frågorna är för komplexa för ”vanliga människor”, utan kunna stå för de beslut man tar och göra det förståeligt för medborgarna vad det handlar om, säger Kerstin Bergeå.

Vidare skriver organisationen att det krävs en nationell lagstiftning som förbjuder placering av kärnvapen på svenskt territorium i både krigs- och fredstid, att Sverige ansluter sig till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen samt att inga utländska militärbaser ska tillåtas i Sverige. Svenska Freds anser också att Natomedlemskapet inte ska tillåtas urvattna det svenska regelverket för krigsmaterielexport. Att Sverige, som medlem, ska driva att Nato offentliggör sin metod för att beräkna utsläpp av växthusgaser och arbeta för att alliansen och dess medlemmar begränsar sina militära utsläpp i enlighet med Parisavtalets 1,5-gradersmål, är också bland de punkter som lyfts i remissvaret.

– På lång sikt blir inte världen säkrare med mer kärnvapen och ökad militarisering. Grunden måste fortfarande vara att vi ska verka för nedrustning och att förebygga krig och väpnade konflikter. Dessutom kommer alla de resurser som satsas på detta också gå ut över insatser för att bygga hållbar säkerhet, demokrati, fredliga och inkluderande samhällen och ett hållbart klimat, säger Kerstin Bergeå och fortsätter;

– Vi kräver att riksdagen fryser processen, gör en grundlig analys av konsekvenserna och möjliggör för en debatt värdig en demokrati.

Röda Korset om kärnvapen

Även Svenska Röda Korset har svarat på remissen och uttrycker att de inte har några synpunkter på om Sverige bör gå med i Nato eller de lagändringar som föreslås. Däremot pekar organisationen på att ett svenskt åtagande till Natos kärnvapendoktrin inte går att motivera varken moraliskt eller juridiskt, med hänvisning till de katastrofala humanitära konsekvenser som användning av dessa vapen skulle innebära. Organisationen vill istället att Sverige, även som Natomedlem, ratificerar FN:s konvention om kärnvapenförbud, samt verkar för att inga kärnvapen placeras på svensk mark. Ett eventuellt svenskt Natomedlemskap får heller inte medföra lägre krav på krigsmaterielexport till allierade stater, enligt Röda Korset.

”Påverkar svensk exportkontroll”

Arbetsgivarverket, som är en av de myndigheter som svarat på remissen, tillstyrker förslagen, men pekar på att promemorian inte behandlar hänsynstaganden som Försvarsmakten och andra myndigheter behöver göra vid begäran om stöd eller givande av stöd till andra Natomedlemmar. 

”Sådana konsekvenser behöver utredas i det analysarbete vid Försvarsdepartementet som hänvisas till på sidan 53 i promemorian”, skriver myndigheten i sitt remissvar.

Att ett svenskt Natomedlemskap kommer att förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk, står tydligt i promemorian, vilket bland annat uppmärksammas av Inspektionen för strategiska produkter (ISP), som är den förvaltningsmyndighet som ansvarar för svensk vapenexport.

I sitt remissvar påpekar ISP bland annat att ett svenskt medlemskap kommer att få återverkningar på tolkningen av krigsmaterielregelverket, oavsett om det sker några förändringar i bestämmelserna. Vidare bedömer myndigheten att de försvars- och säkerhetspolitiska skäl som ”talar för att bevilja export av krigsmateriel till andra medlemsstater” i hög grad stärks.

Baser i Sverige?

Kungliga Krigsvetenskapsakademien har inga synpunkter på förslagen i sig, men påpekar bland annat att den svenska kursändringen vad gäller inställningen till ett Natomedlemskap har genomförts på ett ”överraskande” sätt. Mot bakgrund av det anser akademien att tidigare svensk säkerhetspolitik och dess bärande pelare, förändringarna som skett under åren och samarbetet med Nato samt innebörden av ett svenskt medlemskap närmast bör beskrivas i vitboksform.

”Skrivelsen bör översättas till engelska. Detta bör beaktas redan från början så att utformningen inte i onödan ges ”inrikespolitiskt” motiverade formuleringar som kan te sig märkliga utanför Sverige”, skriver Kungliga Vetenskapsakademien i sitt remissvar.

Även Försvarsmakten, som delar regeringens bedömning om att ett Natomedlemskap skulle stärka Sveriges säkerhet, har framfört en del synpunkter. Bland annat rörande utländska baser på svenskt territorium, vilket många Nato-kritiker uttryckt som just ett orosmoment inför medlemskapet.

I sitt remissvar skriver Försvarsmakten att det behöver säkerställas att det ”finns rättsliga förutsättningar för en mer långsiktig närvaro av utländsk militär personal och materiel i Sverige, såsom eventuell framtida basering och förhandslagring”.

”2800 remissvar”

Utöver de instanser som förslagen har skickats ut till, har även flera organisationer och privatpersoner skickat in sina synpunkter om promemorian till Utrikesdepartementet, UD. Bland annat tack vare den kampanj som Svenska Freds drev under remisstiden, där de uppmanade alla som hade synpunkter att direkt skicka in dem till UD.

– Kampanjen har varit helt fantastisk. 2800 personer har valt att skicka in remissvar om vad de tycker om det här, berättar Kerstin Bergeå.

En av de organisationer som inte tillfrågats, men som har lämnat synpunkter, är Internationella kvinnor för fred och frihet, IKFF. Organisationen motsätter sig ett svenskt Natomedlemskap och anser att det skulle minska Sveriges möjligheter att arbeta för konfliktförebyggande, fredsbyggande, mänsklig säkerhet, nedrustning och jämställdhet. IKFF kritiserar också beslutsprocessen inför Sveriges ansökan och menar att det finns brister i promemorians säkerhetsanalys som behöver utredas noggrannare innan ett beslut om medlemskap i Nato kan fattas.

En delredovisning rörande de aktuella avtalen ska lämnas senast den 15 december 2022.