DEBATT Naturligtvis måste vi hjälpas åt för att stoppa klimatkrisen genom att köra mindre bil, flyga mindre, äta mindre kött, och konsumera mindre. Men riktigt personligt ansvar tar vi genom att rösta på partier som vill lagstifta om åtgärder som på kort sikt gör våra liv lite obekvämare, men som på lång sikt förbättrar vår livskvalitet.

År efter år konstaterar Klimatpolitiska rådet att med nuvarande åtgärdspaket, så kommer vi inte att nå uppsatta klimatmål. Vi har inte så lång tid på oss att vända utvecklingen.

Vi måste få partierna att förstå att det är ”lönsamt” att visa handlingskraft på riktigt med konkreta åtgärder. Vi som väljare måste kommunicera till beslutsfattarna att vi är beredda att acceptera en standardsänkning i form av mindre flygande, Att vi är villiga att välja bort fossildrivna transportmedel, och att vi är beredda att minimera onödig konsumtion. Men det måste ske med tillit. Vi behöver veta att åtgärderna slår rättvist.
Vi måste börja i rätt ände. Vi kan till exempel inte förbjuda fossil personbilstrafik förrän vi kraftigt byggt ut kollektivtrafiken i hela landet och kraftigt sänkt avgifterna, med ambitionen att göra kollektivtrafiken avgiftsfri.

Naturligtvis ska kollektivtrafiken vara fossilfri, och anpassad efter befolkningstäthet. Det finns ingen anledning att köra dragspelsbussar i Norrlands inland, där en minibuss hade fyllt behovet. Turtäthet överlämnar vi till regionerna med deras kunskap om lokala behov. Skulle uppgiften bli för svår för regionerna, så får staten ta över ansvaret, precis som vi avser att göra med sjukvården.

”För höga kostnader”

Ska vi tala om för höga kostnader, så kan vi tala om kostnaderna för skogsbränder, översvämningar, torka, och kostnaden för ett ökat mottagande av klimatflyktingar.

Vi kräver

• återställande av våtmarker

• förbud mot bottentrålning

• förbud mot skogsskövling

• förbud mot fossil personbilstrafik. I första hand i storstäderna med fungerande kollektivtrafik. I andra hand i resten av landet när kollektivtrafiken är uppbyggd.

• en storsatsning på utbyggnad av klimatsmart kollektivtrafik i hela landet.

• straffbeskattning av långväga livsmedelstransporter

• ökad stimulans av tillverkningsindustrins omställning till grön energianvändning

• stöd till jordbruket för att, där det är möjligt, övergå till plöjningsfritt jordbruk, odling av täckgrödor, och en minskning av användningen av konstgödsel

• en dubblering av vårt bistånd till utvecklingsländer. Detta ökade bistånd ska oavkortat användas som ett stöd till energiomställning.