Lagrådet, bestående av höga jurister som granskar regeringens lagförslag, har kritik på flera punkter.

Först ifrågasätts om det är rimligt att gå fram med en egen brottskategori för hedersförtryck så snart efter att hedersmotiv införts som en försvårande omständighet i bedömningen av straffvärdet, en reform som trädde i kraft 1 juli 2020.

Det nya brottet jämförs också med fridskränkningsbrotten, som är en sammanslagning av gärningar som var för sig kan ha ett lågt straffvärde och i normala fall inte når upp till mer än fängelse i minst 14 dagar.

För hedersförtryck föreslås fängelse i minst ett år.

”Att låta den omständigheten att syftet med gärningarna har varit att bevara eller återupprätta hedern hos någon enskild person eller grupp av personer verka så starkt straffvärdehöjande att brottet straffvärdemässigt hamnar på fängelse i åtminstone ett år är kort sagt inte rimligt”, skriver Lagrådet i sitt yttrande.

Brottet olaga förföljelse, som ska ingå i hedersbrottet, är också i sig ett brott där ett antal gärningar läggs samman.

Juristerna i Lagrådet skriver vidare att de förstår att hedersförtryck är mycket kännbart för den som utsätts men att lagen inte har utformats så att den bara träffar de som verkligen lever i en allvarlig hedersförtrycksmiljö. Därför riskerar lagen att bli diskriminerande mot vissa grupper.

”Sammantaget kan Lagrådet, med den konstruktion och den straffskala som brottet har getts i lagrådsremissen, inte annat än avstyrka förslaget.”