– Ska man prioritera en fråga, då är det att fasa ut alla fossila subventioner som är viktigast och det behöver vi göra inte bara i Sverige, utan både i Europa och internationellt. Det skulle göra absolut störst skillnad.

Syre: Samtidigt röstade ni i våras för en tillfällig sänkning av bensin- och dieselpriset? Varför?

– Det var en krisåtgärd, hade det funnits andra sätt att lösa det snabbt när priserna skenade, ja då hade vi tagit det istället. Vi vill ju exempelvis att man inför avdrag för gröna näringar på arbetsgivaravgifter som det finns utredningsförslag på men det gick inte att genomföra lika snabbt.

Syre: Kan det ske igen?

– Målet är att hitta andra verktyg som behåller konkurrenskraften och inte ökar utsläppen.

Syre: Finns det en risk att den här typen av beslut urholkar ert ställningstagande att fossila bränslen inte ska subventioneras?

– Gången är att vi ska nyttja de verktyg som vi har till buds. När det då kommer en väldigt snabb och stark krissituation får man ta det som finns till hands. Det är inte det mest optimala men vi vill ha andra verktyg när det smäller till nästa gång.

Syre: Ni valde även att stödja förslaget om att frysa ökad inblandning av biodrivmedel för 2023. Hur viktigt är det för er att inte tappa farten i omställningen, trots kriget?

– Hade vi inte gått med på en frysning av reduktionsplikten, då hade det istället funnits en majoritet för att de facto skrota reduktionsplikten, så det här var ett sätt att skydda den reduktionsplikt vi har. För oss är den helt avgörande, utan den klarar vi inte våra klimatmål.

Syre: En av de viktigaste slutsatserna i IPCC:s senaste rapport, var att utsläppen måste vända neråt kraftigt det här årtiondet, om vi ska ha en chans att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Är det något i den rapporten som ni tagit fasta på i er politik för den kommande mandatperioden?

– Vi behöver göra allt vi kan på kort tid och se till att vi fattar besluten här och nu. Det som ska göras det närmsta årtiondet, det måste börja jobbas med under nästa mandatperiod. Det finns inget annat. Då är det också superviktigt att vi gör saker här som andra länder vill kopiera. Ska vi få med oss USA, Kina och Indien – ja då måste vi fortsätta på det inslagna spåret där vi minskar utsläppen samtidigt som vi ökar vårt välstånd. Annars köper de inte det, de kommer aldrig kompromissa med välfärden.

Syre: En kritik som varit mot att använda sig av biodrivmedel i den omfattning som Sverige planerar att göra är att det är svårt att översätta globalt, det skulle suga upp den globala marknaden för biodrivmedel väldigt snabbt. Hur ser du på det?

– Alla länder måste utgå från sina resurser och sin situation, vi har exempelvis stora mängder svartlut från massabruken, då är det klart att vi ska använda det så smart som möjligt. Tittar du på Portugal så har de bättre solinstrålning än Sverige, då kommer de att använda solel i högre grad. Så det kan inte ske lika över hela världen.

Syre: En av de viktigaste lösningar som IPCC pekar på – men som sällan förekommer i debatten – är energieffektivisering, vad vill ni göra på den fronten?

– Redan i höstbudgeten inför den vintern som var, hade vi förslag på att bredda det gröna avdraget till att gälla just energieffektivisering. Vi har förslag för att förenkla skatteregler för företag som investerar i energieffektivare åtgärder och vi vill också inventera i det offentliga byggnadsbeståndet där det finns jättemycket att göra, så här har vi lagt en mängd förslag.

Enligt miljömålsberedningens förslag för att minska konsumtionens klimatpåverkan ska Sverige sträva efter en målbana i linje med 1,5 gradersmålet. Ser du något behov av några styrmedel som minskar konsumtionen?

– Hela energieffektiviseringsbiten är ett sätt att minska konsumtionen. Vi vill också se ett högre fokus på tjänster snarare än varor och delningsekonomin är superviktig, så vi kan dela på de resurser som finns. Det var synd att hyberavdraget försvann i M, SD och KD-budgeten, det hade varit superviktigt att faktiskt kunna uppmuntra delning av olika typer av tjänster.

Ni vill skärpa klimatmålet till 2040. Kommer det att kräva mer reglerbar elektricitet, så som kärnkraft?

– Väldigt mycket av tillkommande användning, ja den är flexibel. Det är för att den är mest lönsam helt enkelt. Ta stålindustrin till exempel, den räknar med att producera otroliga mängder vätgas (med hjälp av el från vindkraft reds anm.) när det blåser mycket. För då sjunker priset och så lagrar man det för att få ett kontinuerligt flöde in i sin process. De är inte intresserade av att betala för dyr kraft som går hela tiden. Samma sak sker på många andra områden, så det avgör marknaden. De bestämmer vad de vill betala för, de som vill ha en dyrare planerbar effekt och finner lönsamhet i det. Ja, de kommer att satsa på det.

Syre: Skogen var en av de svåraste frågorna när januariöverenskommelsen skulle slutas. Centerpartiet och Miljöpartiet står långt ifrån varandra. På vilket sätt vill ni att skogen ska bidra till omställningen?

– Vi ser att skogen är helt avgörande, att vi ska kunna bygga mer i trä, det är alla partier för vad jag vet. När du har en rund stock som blir fyrkantigt timmer, ja då kommer det också bli restprodukter. Det ska vi ta tillvara på, vi ska se till att det blir biodrivmedel till kraftvärme och annat. Utan skogen klarar vi inte omställningen och då måste den brukas.

Samtidigt har en sammanställning av forskningsläget från Lunds universitet, pekat på att om det är utsläppen på kort sikt som ska ges prioritet, är det mer effektivt att skydda skogen. Hur ser du på den invändningen?

– Vi måste se till att vi klarar omställningen också på lång sikt, då kan vi inte bara fokusera på kort sikt. De investeringarna behöver vi få här och nu, för att både ha de på kort och lång sikt.

Syre: Om er miljöpolitik skriver ni på er hemsida att ”allt i naturen hänger ihop och ni vill återställa den biologiska mångfalden”. Men ni har velat bromsa flera EU-initiativ som syftar till att göra just det. Senast ett förslag till förordning med skarpa krav om återställande av ekosystem – som ni ville skicka tillbaka till Bryssel, hur kommer det sig?

– För specifika frågor får jag hänvisa till Magnus Ek som är miljöpolitisk talesperson. Men generellt är det ett stort problem i Sverige att den som sköter sin skog så att höga miljövärden uppstår, ja den riskerar att också bli av med sin skog, att staten lägger restriktioner på den eller till och med löser in den. Det gör att man får bakvända incitament. Vi vill att vi ska ha ersättningar som faktiskt skapar höga värden. Här har vi olika syn, både avseende Miljöpartiet – men också hur Bryssel brukar agera.

Syre: Det finns en kritik om att Centern tar branschorganisationer som LRF:s parti när de är kritiska mot förslag som gäller högre miljöhänsyn. Hur ser du på den kritiken?

– Centerpartiet står för sin egen politik, det finns tillfällen där vi håller med och tillfällen när vi inte håller med. Vi är alla fristående organisationer. Vi står upp för att bruka skogen och för markägarens rätt att nyttja den mark man har, vi är övertygade om att det är det bästa för hållbarheten på lång sikt.

Syre: Ni har lagt motion om att minska anslaget till värdefull natur. Varför?

– Det är pengar för att staten ska lösa in mark. Vi föredrar att man ger pengarna direkt till markägarna, för att uppmuntra att de gör rätt saker. Det finns en mängd olika sätt att öka den biologiska mångfalden, alltifrån hur du brukar skogen till att du sparar kantzoner. Jag har träffat extremt få som vill maximera sin vinning, för detta är deras livsverk. Med bra ersättningar där tror jag att det både kan bli billigare för staten och bättre för den biologiska mångfalden.

Syre: Samtidigt är utvecklingen för den absoluta lejonparten av Sveriges miljömål negativ, om man tar målet ”Levande skogar”, hur ska den bli positiv?

– Jag tycker det är ett typexempel på varför vår politik är bättre, där vi satt av så mycket skog som möjligt, ändå går vi inte åt rätt håll. Vi tycker att det är bättre att jobba med åtgärder som skogsägarna vill göra. Då kan vi mångdubbla den potentialen.

Syre: Man kan också se det som att det trots att det finns många besjälade skogsbrukare, är det ändå illa ställt med miljömålet levande skogar. Vad talar emot det?

– Vi ser att det finns en stor vilja att göra saker men då måste det också finnas en trygghet i att man får behålla sin skog. Idag är det tvärtom.

Syre: Skulle du säga att förlusten av biologisk mångfald är lika allvarlig som klimatförändringarna?

– Ja, det har vi också forskning som pekat på. Löser vi klimatfrågan så hjälper vi den biologiska mångfalden och det är klart att vi vet att ekosystem generellt är extremt viktiga för att också hantera klimatfrågan. Vi kan inte ställa de emot varandra.

Syre: Ett av de riksdagsbeslut (ett tillkännagivande) som väckt mycket kritik inom miljörörelsen under den gångna mandatperioden är att ni röstat för att begränsa organisationers rätt att överklaga miljöärenden, på vilket sätt gynnar det miljö och klimat?

– Här skulle jag säga att det har missuppfattas ganska grovt. Det vi tyckt är ett problem är att när det kommer till vargjakt, så gör den tid det tar att hantera överklagan att man inte kan bedriva den jakt som är planerad. Det är det stora problemet. Inte det att vi har ett civilsamhälle i Sverige som är engagerat i klimat och miljöfrågor – men de beslut som är fattade, de måste också kunna verkställas i rimlig tid. Det tycker vi är ett problem.

Syre: Samtidigt får det ju följder för alla miljöärenden.

– Men det här handlar snarare om att kunna genomföra de beslut som är fattade, när man då överklagar och fördröjer så att beslut omöjliggörs – då har vi ett problem. Här gäller det att se till att vi får till ett system som verkligen fungerar.

Syre: Apropå vargar, hur många ser ni framför er i Sverige?

– Vi har sagt att 170 vargar är en rimlig målsättning.

Syre: Är det förenligt med en livskraftig population?

– Det finns ett spann och 170 är inom det spannet, det är den information som jag har fått till mig.

Syre: Är det inte väldigt riskabelt? Det ligger precis på botten av spannet.

– Det är inte så att Sverige är det enda landet med varg, det finns också en vargpopulation i norden. Ser vi att det är ett problem, ja då får vi revidera det spannet.

Riksdagen antog 2013 ett referensvärde på 170 till 270 vargar i Sverige. I dag finns det runt 400. I en artikel i Science skrev nyligen flera forskare att nivån snarare bör öka än minska. Naturvårdsverket har angett 300 vargar som referensvärde för gynnsam bevarandestatus. Myndigheten utreder nu vad som krävs för att vargstammen ska kunna ligga i nivå med det intervall som riksdagen beslutat om.