De mest delade uppgifterna om händelserna i Butja var de som förnekade att de inträffat, visar en studie från Institute for strategic dialogue (ISD).
Institute for strategic dialogue (ISD) har analyserat 200 inlägg på Facebook från 20 olika länder, varav 15 i Europa, om de misstänkta krigsbrotten i Kievförorten Butja. Inläggen postades under den första veckan efter att de misstänkta brotten avslöjades den 30 mars.
ISD fann att 55 inlägg ifrågasatte bilderna – som använts i västs media – och att ryska soldater skulle ha utövat våld mot civila i Butja.
De 55 inläggen delades 208 000 gånger fram till den 6 april, jämfört med 172 000 delningar av de 145 inlägg där bevisen och bilderna inte ifrågasattes, skriver tidningen Journalisten. Av de 55 inläggen kom 44 från ryska statsmedier, ryska myndigheter eller pro-kremlska källor.
Störst spridning av förnekelse av händelserna i Butja förekom i Slovakien, följt av Österrike och Tjeckien.
I Slovakien hade sju av de tio mest delade inläggen om Butja ett pro-kremlskt narrativ, och spreds bland annat via Facebooksidor kopplade till extremism och populism, skriver Journalisten.
ISD skriver att resultaten från undersökningen är alarmerande och illustrerar hur illegitima källor överträffar traditionella mediers rapportering om massakern i Butja.
Inga av inläggen hade faktagranskats av Facebook – två inlägg hade varningstexter.
Falska nyheter sprids fortare och når fler
Även tidigare forskning har påvisat att falska nyheter sprids till fler.
I en undersökning, The spread of true and false news online, där 126 000 inlägg som delats på Twitter mellan 2006 och 2017 undersöktes, framkom att en sann nyhet mycket sällan nådde fler än 1 000 Twitter-användare, medan falska nyheter levde längre och kunde delas av bortåt 100 000 personer. Dessutom spreds de mycket snabbare.
– Falska politiska nyheter färdas längre, snabbare, djupare och till fler användare än några andra nyheter, berättade forskningsledaren bakom studien, Sinan Aral, professor i informationsteknologi och marknadsföring vid Massachusetts Institute of Technology, MIT, i Boston, för Dagens Nyheter.
En av slutsatserna forskarna drog var att det varken var ”Twitter-botar” eller ”mycket aktiva användare” som var orsaken till spridningen, utan att det i stället verkar vara egenskaperna hos själva nyheten som gör att den får stor spridning – de falska nyheterna innehöll mer ny och oväntad information än de sanna, säger Sinan Aral till DN.
Krigsbrott av olika slag
Krigsförbrytelser: Kallades tidigare folkrättsbrott. Är ett samlingsnamn för brott mot den internationella humanitära rätten som begås i samband med krig, exempelvis våldtäkt, tortyr eller anfall riktade mot civila. Att en enda civil skjuts eller att en fånge misshandlas kan räknas som krigsförbrytelse.
Brott mot mänskligheten: Om krigsförbrytelser görs på ett omfattande sätt eller är systematiskt riktat mot en grupp civila räknas det som brott mot mänskligheten.
Folkmord: Det som avgör om något är ett folkmord är syftet bakom krigsförbrytelserna, som att döda en person med syftet att förinta helt eller delvis en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd, eller en religiös folkgrupp. Även tortyr eller våldtäkt kan utgöra folkmord.
Källa: Åklagarmyndigheten och TT
