Framtiden växer på hyllor i en fabrikslokal, i alla fall om man ska tro foodtech-industrin vars senaste lösning på matproduktionsproblematiken stavas vertikal odling.

Odlingarna, som är helt frikopplade från naturen, marknadsförs av företagen som det framtida hållbara alternativet till växthusodlingen vi förlitar oss på för vår matproduktion. Grödorna består främst av sallat och örter och odlas på höjden inomhus utan jord, med hjälp av näringslösning och vatten. Företagen menar att de minskar jordbrukets miljöpåverkan genom att odla i fabrikslokaler eftersom åkermark lämnas att återhämta sig och på sikt kommer den biologiska mångfalden att öka. Odlingarna är även helt oberoende av klimat och väder och kan producera när som helst på dygnet, precis som i vilken fabrik som helst.

Det låter ju fint, att vi ännu en gång kan frigöra oss från naturen och skapa våra egna förutsättningar för överlevnad med innovativ entreprenörsanda, investerare ställer sig i kö för att få följa med in i framtiden. Men som en studie från Stockholm Resilience Center visar, är detta inte så hållbart som företagen vill få det att se ut. För även om vertikala odlingar är mindre energiintensiva och genererar mindre utsläpp än växthusodling, är de fortfarande mer resurskrävande och släpper ut mer än frilandsodlingar.

Vertikala odlingar är sårbara då de förlitar sig på en stadig elförsörjning för att värma upp odlingshallarna och till ledlamporna som skapar fotosyntesen. Antalet olika grödor är begränsat, näringsinnehållet tveksamt och priset för produkten högt. Att skapa ett mindre dåligt alternativ är inte lösningen på vår ohållbara matproduktion. De växthusodlingar som har fått stänga ner på grund av de höga elpriserna borde vara en fingervisning om hur det kan gå när man förlitar sig på teknologiska lösningar.

Vill vi minska jordbrukets miljöpåverkan borde vi istället investera i diversifierade odlingar med hög motståndskraft som bidrar till den biologiska mångfalden bara genom sin existens. Vi måste närma oss naturen, inte fjärma oss ytterligare, genom att ingå i de ekologiska kretsloppen och anpassa vår kost efter säsong, inte matproduktionen efter våra nycker.

Att investera i småskaliga, ekologiska jordbruk skapar möjligheter för fler att bruka jorden med respekt och hänsyn till naturen och öka den låga självförsörjningsgraden i Sverige. Konventionella jordbruk kan stöttas i övergången från monokulturer till regenerativt och ekologiskt jordbruk med en mångfald av grödor. De stora summorna som investeras i food-tech kunde gå till att utöka kunskaper inom förädling, lagring av grönsaker och vinterodling för att säkra matproduktionen året runt utan att förlita sig på energiintensiv växthusodling eller resurskrävande vertikal odling.

Endast genom att skapa mångfald och resiliens kan vi på riktigt minska jordbrukets avtryck på miljön och säkra matproduktionen.