1. Vad betyder krigets lagar?

Krigets lagar kallas även internationell humanitär rätt, och innehåller regler som ska begränsa lidandet i väpnad konflikt, för såväl stridande som civila. Kärnan i den humanitära rätten är de fyra Genèvekonventionerna. Den första kom till 1864 på initiativ från Röda korsets grundare Henry Dunant, och innehåller regler om hur sjuka och sårade soldater ska behandlas. Ytterligare tre Genèvekonventioner har kommit till, och de fyra från 1949 har ratificerats av alla världens länder.

Det finns även tilläggsprotokoll som bland annat innehåller särskilda regler för skydd av kvinnor och flyktingar, och senare tillkomna konventioner, som exempelvis förbjuder användning av kärnvapen. Dessa har inte skrivits under av alla länder.

Dessutom finns så kallad sedvanerätt, med 161 praxisregler som anses vara moraliskt riktiga och bindande för alla – oavsett internationella avtal – till exempel att skydda journalister som arbetar i en stridszon.

2. Vilka regler gäller?

Det finns ett antal regler för hur du får och inte får döda, och vem. Nedan följer ett sammanfattande urval.

Civilbefolkningen och civila objekt ska skyddas. Anfall får endast riktas mot militära mål. Detta kallas distinktionsprincipen. Kriget får inte orsaka onödigt lidande. Försiktighetsprincipen och proportionalitetsprincipen ska gälla vid varje anfall. Det är förbjudet att använda vapen och stridsmetoder som är urskiljningslösa, exempelvis klusterammunition och personminor.

Sårade och sjuka ska skyddas. Det gäller även sjukvårdspersonal, sjuktransporter, sjukhus och sjukhusutrustning. Det röda korset, den röda halvmånen och den röda kristallen på vit botten är skyddsemblem och markerar skyddet för sjukvård i krig.

Den som inte längre deltar i striderna ska skyddas. Det är förbjudet att döda eller såra en motståndare som tydligt uttrycker avsikt att ge upp motståndet, eller är sårad.

Humanitära insatser är skyddade. Humanitär personal och material som används i det humanitära arbetet ska skyddas.

Alltid förbjudet: Mord, tortyr, stympning, tagande av gisslan, avrättning utan korrekt rättegång, samt grym och förnedrande behandling.

Barn får inte delta i strid.

Skydd av naturen. Användning av vapen som orsakar omfattande, långsiktiga och svåra skador på naturen är förbjudna.

3. Var och när gäller krigets lagar?

Den humanitära rätten tillämpas vid väpnad konflikt, både vid internationella väpnade konflikter och inbördeskrig, oberoende av vem som startade konflikten. Krigets lagar gäller också vid ockupation av en stats territorium, även om ockupationen inte möter militärt motstånd.

Alla länder som har ratificerat konventioner om internationell humanitär rätt är bundna att följa dem, och de gäller oberoende av om parterna i kriget (exempelvis en gerillagrupp) har undertecknat dem.

4. Hur kontrolleras att lagarna följs?

Individer på alla nivåer kan hållas ansvariga för brotten, och det är i första hand nationella domstolar som har ansvaret för att lagarna efterlevs. När det gäller krigsförbrytelser kan du dömas för brottet i alla länder, enligt en princip som kallas universell jurisdiktion.

Om en stat inte vill eller kan åtala kan Internationella brottmålsdomstolen (ICC) träda in. ICC inrättades 2002 och är det första permanenta organet för allvarliga internationella brott.

FN har tidigare upprättat specialdomstolar som specifikt hanterar brott som begåtts i exempelvis Rwanda och Sierra Leone. Mest känd är kanske den tillfälliga domstolen Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY).

ICC är tänkt att vara en permanent ersättning för de tillfälliga domstolarna, och ligger också i Haag – liksom Internationella domstolen (ICJ) – som är FN:s internationella domstol. ICJ syftar till att bidra till fredlig lösning av tvister mellan stater, och åtalar inte individer för krigsbrott. Inte desto mindre beslutade ICJ nyligen att Ryssland måste avbryta sin invasion i Ukraina – samtidigt som ICC utreder Ryssland för krigsbrott i landet. Så här gäller det att hålla tungan rätt i mun.

5. Aktuella domar

Krigsförbrytelse av normalgraden kan ge fängelse i högst sex år. Straffskalan för grov krigsförbrytelse är fängelse upp till livstid. Brottet preskriberas som regel inte.

Under våren 2021 dömde ICC en av ledarna för terrorgruppen Herrens motståndsarmé, en väpnad gerilla som med kristna förtecken för att ha begått en lång rad grova krigsförbrytelser i Uganda, däribland mord på spädbarn, våldtäkter, tortyr och sexuell förslavning. Han dömdes till 25 års fängelse.

I början av mars 2022 dömdes en svensk kvinna i Stockholms tingsrätt till sex års fängelse för krigsbrott för att hon inte förhindrat att hennes son rekryterades och användes som barnsoldat för IS räkning i den väpnade konflikten i Syrien.